Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neri - Tredje Sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han fruktans bleka troll på sina axlar för,
Som med sitt gissel slår och vägen öppen gör.
Han sist en grotta når, som, föga lyst af dagen,
Var med sitt grofva hvalf ur hårda berget slagen,
Emellan klippans brott de späda buskar trängt,
Som snart med täta löf ha grottans tillgång stängt.
Det Neris fristad blef. Han än med vaksamt öra.
Tror i hvar vädrets fläkt de grymma möjor höra;
An, bakom klippan dold, ban i forsåt sig ställt
Och tittar varsamt fram och spejar skog och fält.
Då hastigt för hans syn en himmelsk skönhet träder:
Knappt vädret leka törs med hennes lätta kläder,
Dess hår, som eljest fritt i ljusa lockar föll,
Uti ett lindrigt tvång ett vefvadt guldband höll.
Hon var Gudinnor lik till växt, till gång och seder.
Af hennes lätta fot knappt blomman trycktes neder
Med gyldne koger prydd och bågen i sin hand,
Dess majestät gaf lag, dess fägring ömma band.
Mot Neri, hastigt sänkt i undran och i häpnad,
Hon var med ädel harm i ta! och blickar väpnad.
Men skönhet kunde blott i hennes anletsdrag
Bli täck på annat sätt och byta om behag.
"Jag är — sad’ hon — den Nymf, som skyddar dessa dalar
Vik, usling, från min syn och mina gröna salar;
För dina ögonkast, som tyckas sluka allt,
Flyr nöjet härifrån och alit blir dödt ocb kallt.
Låt den, som hjerta fått och lärt att ädelt ömma,
Från verldens stormar fly och sig i stillhet gömma:
Lät nöje, oskuld, frid, ta här förtjensl i famn
När hon har seglen fällt och söker denna hamn:
Låt stora själar bo uti en ringa hydda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
