Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt modersmål. Men den har därför icke rätt att pocka
på isolering genom tullgränser, eget mynt o. d., som endast
strider mot tidens sociala samsträvanden och den allmänna
samfärdselns nivellerande tendens. Det är alls icke
självklart, att t. ex. Bosnien går en lyckligare framtid till mötes
såsom en "fri" lem av ett sydslaviskt statsförbund än då
det som provins var inkorporerat i den österrikisk-ungerska
dubbelmonarkien med dess stora kulturella och ekonomiska
resurser. Och randstaterna vid Östersjön skola få stora
svårigheter att övervinna för att trygga sin ekonomiska existens,
om de eljest komma att bli långlivade i politisk mening.
För bekämpande av denna aggressiva nationalism eller
chauvinism synes mig även den internationella
socialdemokratien hava svikit de vackra löftena. Dess maningsord:
"Proletärer i alla länder, förenen eder!" hava sannerligen
icke förklingat ohörda, och i rent ekonomisk mening blevo
"proletärerna" bönhörda mer än kanske Marx och Bebel
skulle ha önskat, om de fått uppleva t. ex.
socialdemokratiens urartning i Ryssland. Den nya tidens lösen måste lyda:
Kulturmänniskor i alla länder, förenen eder!
Mången läsare skall kanske tycka, att jag i mina
betraktelser över världskrigets verkningar på den slaviska världen
intagit en konservativ, gammalmodig ståndpunkt. Med min
eklektiska, passiva och opolitiska natur tillhör jag i själva
verket intet parti, och vill man stämpla mig som
"konservativ", så gärna för mig! Det finns tider, då den i och
för sig berättigade liberala doktrinen kan vara på sin plats
i den praktiska politiken, men det finns också perioder, då
valet måste stå mellan ett antingen—eller, mellan
konservatism och kommunism, och en sådan period genomleva vi
nu, särskilt i de slaviska staterna. Med konservatism
sammanställer mången kanske despotism eller överklassvälde,
men klassvälde finns i alla partibildningar, icke minst den
yttersta vänstern, och därom vittnar bäst Lenins tsarism.
Men menas med despotism blott en stark, enhetligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
