Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Det nya Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Hvad fan angå dej
Pålens affärer? Pling plingeli plång!
Spela ej Pålska, men lär dig en gång
ha tand för tunga ...
... Pålen är straffadt, dess öde utmätt."
Först den polska resningen 1831 väckte nytt intresse i
Sverige för Polen, och genom några svenska resenärer, i
främsta rummet en läkare S. J. Stille från Lund, fick man en
smula närmare reda på Polen och dess huvudstad. Och nu
började våra poeter stränga sina lyror för det olyckliga
landet, och även den unge Gunnar Wennerberg hade några
vänliga versrader om Polens Sensenträger, liebärare, d. v. s.
de beväpnade bondeskarorna. Men efter resningen 1863, då
Sverige fick besök icke blott av den ryktbare anarkisten
Bakunin, utan ock av sådana polska högaristokrater som
furst K. Czartoryski och greve Zamojski, vilka vinddrivits
till den svenska kusten, blev det, liksom i Tyskland, en
litterär modesak att hylla det arma landet. Den poetiska
stämningens vågor gingo högt i punschbålen, då sådana
skaldenaturer som Herman Bjursten, J. G. Carlén, August
Blanche, Johan Nybom m. fl. höllo sina poetiska tal, och detta
inslag i vår vitterhet kulminerade med Carl Snoilskys
präktiga ungdomsdikter om Polen. Men ruset gick snart över
och följdes av ett nyktert bakslag, som räckte långt fram
på 1880-talet, då vi först på allvar började studera Polen,
särskilt dess storslagna vitterhet.
Ja, Bellman hade rätt: Polen blev straffat och dess öde
utmätt. Det hade helt visst också många
underlåtenhetssynder på sitt samvete, men dess fel ursäktade sannerligen
icke de tre örnarna (Preussen, Ryssland och Österrike),
som vid tre tillfällen slogo sina klor i det nästan värnlösa
bytet och roffade åt sig var sin bit, det glupska Ryssland
naturligtvis mest. Efter de tre delningarna har den polska
frågan aldrig varit död, om ock stormakterna gång på gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:25:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/roharuin/0084.html
