Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ombyte af pilats.
43,
på mig med sina strålande, blå ögon och log och
kallade mig sin lilla Lena. Ja, Jag kände mig liten och
förkrossad framför henne, som jag tyckte såg tvärt igenom mig,
men eljest var jag visst inte liten utan stor och stark
som en björnunge. Men hon var smärt och fin som
en älfva och hade något i sitt utseende, som aldrig var
likt andra människors. Hos henne kunde man spåra
adelsskapet till både själ och kropp.
Jag skämdes så grufligt, för det jag var utgången
att göra, att jag icke kunde svara henne ett ord. Då
frågade hon, om jag icke var nyfiken på den glada
nyheten, och så log hon som en vårsol.
»Hvad är det, fröken?» tvingade jag mig till att
fråga.
»Jag har länge bedt min mor, friherrinnan, att få
dig til! kammarjungfru, ty jag tycker ej om, att du är
så mycket med de andra. Jag tror ej, att deras sällskap
är nyttigt för dig, lilla Lena», sade hon och såg på mig
med sina allvarliga, drömmande ögon. Och vet ni, jag
tyckte att hela mitt inre skulle ligga ohöljdt och naket
inför dessa ögon.
»Nu har mamma lofvat; och du får byta plats den
24 oktober», sade hon och log.
Jag blef sa betagen af både blygsel och glädje, att
jag kunnat falla ner för hennes fötter.
»O, fröken, är det sanning», ropade jag slutligen
mellan gråt och skratt. »Skall jag få passa fröken?»
Hon log åt min upprörda sinnesstämning. Ack,
hon visste icke hela orsaken, fast hon väl anade något.
»Men jag önskar få en stadig, ärlig och vänlig
kammarjungfru, en som jag kan lita på, att hon är sådan
hon visar sig», tillade hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
