Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
kolar-brynte.
Det var i skymningen, jag steg in i rummet. Men
just som jag öppnade dörren, hörde jag Hedda utropa
med förvåning i rösten:
’Hvad säger du? På Kolbotten?’
Ekskog, som var inne och stod med ena foten på
den låga hällen i kirtspisen och lutade sig mot balken,
gjorde då en hastig min åt henne att vara tyst, och jag
förstod, att det var något, som jag icke skulle höra —
och jag frågade icke heller därom.
Men jag kunde inte låta bli att undra, hvad det var.
Kolbotten minns nog du, Dina! Det var ett litet uselt
näste djupt in i skogen vid södra änden af lilla
Mörtsjön — ja, just där patron bygger ångbåtarne nu — där
nere vid skeppsvarfvet. Där ser det minnsann
annorlunda ut nu än då, må I tro! Där är nu ett sådant lif
och rörelse — och sådana små, rara arbetarebostäder
med små, fina trädgårdar omkring — och så denna
elektriska belysningen öfverallt! Då låg där en liten
torftäckt, förfallen stuga helt nära den gamla Kolbottnen,
där di kolade milor hela året om till bruket, och
framför stugan låg Mörtsjön, hemsk och svart som en
spökhistoria, inne i skogen. I denna stuga bodde kolaren
Brynte Järn och hans familj. Det var ett illa kändt ställe,
detta, ett tillhåll för allt, som dåligt var, och Brynte Järn,
som de aldrig kallade annat än Kolar-Brynte, hade inte
det bästa rykte om sig, det är visst och sant. De hade
lönnkrögeri för sig där, och så hade Brynte lof för att
att vara tjufskytt och var för öfrigt en riktig skälm, och
det gick mörka, hemlighetsfulla hviskningar om, att han
gömde tjufgods och hade saker ihop med tattare — och
annat styggt prat —. Min far hade nog haft god lust
att slå honom på fingrarne för att han aldrig lät ville-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
