- Project Runeberg -  Rök-Lenas stuga : tidsbild tillägnad de unga /
123

(1906) [MARC] Author: Betty Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

olika uppfattningar.

123

och skedde, står så förunderligt klart för mig. Det finns
saker och ting, som likasom väcka upp minnen af den
tid som förgått, för att vi skola kunna göra jämförelser
mellan nu och då ...»

Magda såg hastigt upp men sade ingenting.

«Men nu har jag kommit långt från leden», sade
gumman. »Hvar var jag nu igen?»

»Faster var med fröken Madeline på läsmötena»,
upplyste Dina.

»Ja, ja. — — Den tiden kunde man sätta värde på
Guds ord och tillfällena att höra det, skall jag säga er.
Hur mången gång kände inte vi som David: ’Min kropp
och själ fröjda sig i lefvande Gud!’ Det hände aldrig,
att bänkar och soffor fingo stå tomma i stugorna därför
att den och den talaren inte var omtyckt eller att den,
och den, som de tyckte om, skulle leda mötet. Jag har
väl sett, hur det går till hos oss, när inte Norden eller
någon mer framstående talare leder mötet, utan någon
af de ringare bröderna skall uppträda, då bryr folket
sig icke om att gå — hvarken troende eller otrogna.
Jag tycker de göra så mycken affär af talarens
begåfning, och det talas så mycket om olika uppfattningar
och åskådningar — och ofta får man höra sådana
yttranden: ’Den och den är så långsam, så han tröttar
ut en; den och den har så brådtom, innan han får säga
amen, så det lönar inte gå lång väg för; den och den
är det ingen nytta att höra, för han predikar det samma
och det samma år efter år o. s. v.

Men då hade vi inga sådana klandrande tankar. Vi
gingo för att höra lefvande Guds ord, antingen det
talades med ett fint eller simpelt språk eller med hög eller
låg ton, alldeles som hungriga barn gå til! maten, an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:26:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/roklena/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free