Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu en gång.
159
henne, hvars kista jag nu icke mera kan smycka med
friska blommor», sade hon.
Så återtog hon helt lugnt tråden af sin berättelse.
»Hos friherrinnan kunde man sällan se några yttre
spår af sorg eller glädje. Hon gick sin väg fram
oberörd, som det såg ut — af hvad som föregick omkring
henne. Men det förvånade mig att se en psalmbok och
en bönbok ligga på hennes nattduksbord nu mera.
Sådant hade aldrig förut händt. Om det var något
hjärte-behof, som alla familjesorgerna väckt upp hos henne,
eller om hon endast ville tillfredsställa sitt samvetes kraf
med en yttre fromhetsgärning, det vet Gud, som allting
ser, men icke jag.
Det kunde pinat ihjäl en att se hennes strama sätt
mot sin döende dotter, som å sin sida visade så
mycken hjärtgripande ömhet mot sin stela fru moder. O,
så hon smekte dessa ringbesatta händer och log som
ett solsken, när friherrinnan någon stund satte sig vid
hennes säng! Men hon hade alltid varit sådan i sitt
sätt mot den enda dottern — öfverlägsen, kall och
för-skansad...
En dag bad hon sin mor med de mest bevekande
ord att få träffa sina trossyskon ännu en gång — dessa,
som med henne kämpat sig igenom hån, smälek, förakt
och förföljelser till evangelii frihet. — Hon ville se dem
ännu en gång och trycka deras händer.
’Hvilka menar du nu?’ frågade friherrinnan
förundrad.
Fröken räknade nu upp några, bland hvilka voro
Ekskogs, som fått komma tillbaka, emedan den nye
kusken hållit på att i fyllan och villan köra ihjäl
friherrinnan — och Järns med flera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
