- Project Runeberg -  Rök-Lenas stuga : tidsbild tillägnad de unga /
169

(1906) [MARC] Author: Betty Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tomtebolycka.

169

att tacka Gud för, som sände honom och Hedda i min
väg — och se’n denne sonsonen, som är så lik sin
farfar i mycket! För dessa vänner yppade jag mina
planer, och han var med därom med sitt vanliga intresse.

Det är underligt med våra skickelser i lifvet. En
gång möter en på sin lefnadsstig en människa, hvars
olycksbringande inflytande en aldrig fullt förmår bli
kvitt. En annan gång möter man en annan, som
likasom trycker sin stämpel på en till välsignelse. Ekskogarne
hafva varit min välsignelse — det är visst och sannt.

Och så skredo vi till verket.

Af virke, som låg där massvis halfbrändt och
murk-nade bort i regn och sol, fick jag använda så mycket
jag behöfde, och själf var jag inte bet för att föra yxa,
såg och hammare. Till och med hyfveln gick jag på
med, om det knep, och Ekskog och hans äldste pojke,
som snart skulle börja i smedjan, hjälpte mig så
mycket, de hade tid till. Det var ett huggande, sågande,
hyflande och hamrande må 1 tro — och så hade jag
snart köket färdigt, så jag kunde flytta in där, medan
det här rummet gjordes i ordning.

Inte såg det ut som nu, se’n sonsonen till min käre
hjälpare tog mitt palats om hand, men ett paradis var
det ändå mot den lilla ’smott’, jag skulle få på
Änkebacken, och här trifdes jag godt, fast de sökte skrämma
mig för friherrinnan Juliana, som skulle gå och spöka
här.

’Nej’, svarade jag — ’kommer det någon ande hit,
så är det en god ande. Då är det fröken Madeline,
som kommer med tomtebolycka, för det är hon, som
bestämdt detta ställe till bostad åt sin Lena.»

När jag såg, att spisen i det gamla halfförbrända

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:26:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/roklena/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free