Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Papa Braschi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAPA BRASCHI 353
Han måste försöka skaffa sig större inkomster. För en medlem
av högaristrokratien fanns det blott två banor att välja på: den
militära och den diplomatiska, men den senare medförde större
materiella fördelar. Då just vid denna tid ambassadörposten i
Polen blev ledig, gjorde också den skuldsatte poeten de mest
energiska försök att bli placerad i Varschau. Ludvig XV
skingrade hans förhoppningar med förklaringen, att till Polen sôõkte
sig diplomaterna uteslutande i förhoppning att bli kallade till
kardinaler, och Bernis var en alltför lättfärdig herre för att tänka
på kardinalhatten. Småningom satte sig dock konungen in i en
tanke, som till en början synts honom orimlig, och då det skulle
utnämnas en ny ambassadör i Venedig, blev det (1752) greve
Joachim som utsågs.
Bernis hade dittills företrädesvis rört sig i salongerna; han
var en angenäm, spirituell sällskapsmänniska, steg upp klockan
tolv på middagen och hade ej en aning om hur man avfattade
en diplomatisk not. Men han begav sig oförskräckt av till Venedig;
han tog upp nya lån, inredde en magnifik bòstad åt sig och
började ge utsökta middagar, till vilka han efter tidens sed införskrev
pastejer ända från Frankrike, alldeles som en gång i tiden Filip
I av Spanien, som två gånger i veckan fick denna tvivelaktiga
läckerhet sig tillsänd från Paris. De Bernis inbjöd till sig alla
framstående utlänningar som vistades i Venedig, och genom sina
väninnor bland patriciskorna sökte han utleta venetianska
regeringens hemligaste avsikter. En bland de mest inflytelserika
kvinnorna i staden var signora Barberigo, och hennes ynnest
försökte han därför genast vinna. Visserligen förklarade den
stolta venetianskan för honom: “Soyez sûr que je vous serai
toujours constante et jamais fidèle“, men denna brist på trohet
avskräckte ej parisaren, och inom kort hade Bernis kommit
underfund med att han var skapad till diplomat. Som han siktade
till de högsta värdigheterna, lät han prästviga sig av den
venetianske patriarken, och ännu tre år stannade han kvar i
lagunstaden, efter vilken tid Ludvig kallade honom till Frankrike för
att inleda diplomatiska underhandlingar med Österrike. Detta
svåra uppdrag skötte han på ett utmärkt sätt, och som lön
hemförde han från de gröna borden två portföljer: rådsherres och
inrikesministers. Utnämhningarna följde slag i slag; 30 november
1758 mottog Bernis kardinalhatten ur Ludvig XV:s händer. Men
hertig de Choiseul avundades honom hans politiska framgångar
och M:me de Pompadours ynnest; mellan de båda ministrarna
Rokokomänņniskorna. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
