Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Lord Byron i Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LORD BYRON I ITALIEN 425
fransmän och engelsmän. Chateaubriand, M:me de Staël,
Lamartine, Lord Byron, Shelley, Keats och en mängd mindre stjärnor
hämtade sin inspiration i ltalien, trädde i beröring med landets
egna diktare, och deras verk, “Génie du Christianisme“, “Corinne“,
“Méditations“, “Childe Harolds pilgrimsfärd“, “Cenci“, kunde ej
annat än smickra italienarna och vinna dem för romantiken.
Utan egentligt skäl började man förena begreppet romantik
med patriotism och nationell pånyttfödelse, alldeles som om ej
Alfieri och Parini, ehuru klassiker, hade verkat i samma
riktning. Men nog av, romantik och patriotism blevo så gott som
synonymer, och i Milano uppfordrade de politiska och litterära
omstörtarna till kamp mot all gammal slentrian, mot uttröskad
mytologi och poetisk uppstyltning. En del unga litteratörer,
Silvio Pellico, Giuseppe Borzieri, Camillo Ugoni och några andra,
grundade 1818 tidskriften “Conciliatore“, som satte som sin
uppgift att väcka nationalandan och intresset för litteraturen. På
grund av de svårigheter censuren beredde den, existerade
tidskriften endast omkring ett år; men dess idéer hade hunnit
spridas, och det uppstod nya skriftställare i romantikens anda. I
spetsen för dem stod en dotterson till den ryktbare rättslärde
Cesare Beccaria, Alessandro Manzoni, vars roman “I promessi
sposi“, besläktad med Walter Scotts romaner, genast väckte
utomordentligt uppseende.
Samtidigt med att man i Milano skred till strid mot den
gamla litterära skolan, kom den engelske ärkeromantikern lord
Byron över Alperna, alldeles som om han velat skynda den
italienska ungdomen till hjälp. Hans inflytande blev dess större,
som man genast märkte, att han var en uppriktig vän till Italien
och dess hittills splittrade folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
