Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
"Jag bad i ditt ställe, kära båta, och jag är mycket
förvissad att den gode guden förlåter dig denna lilla skuld,
hvartill din stora oförberedda lycka var orsaken."
"Men", invände den unga flickan med ett uttryck, som
röjde på en gång förtrytelse och förskräckelse, "det kan ej
vara rätt att öfverlemna oss åt en lycka, som kommer oss
att glömma våra fordna både nöjen och pligter, ja till och
med Gud och bönen. Detta tillstånd gör mig orolig."
"Lugna dig, min dotter! Du är ung, ditt blod är varmt,
men jag, som känner dig mycket bättre än du sjelf, jag
bedyrar heligt att du aldrig skall glömma hvarken dina
pligter eller din Gud, om du också liksom en annan
syndig menniska — ty vi äro ju inga englar — i en upprörd
stund kan vara mindre tillgänglig för dessa invanda och
ömma känslor."
"Mamma tror då . . ."
". . att din frid blir återställd, när du godtgjort alla
dina små försummelser — och då blir du den första som
åter kommer till tals om resan."
"Åtminstone", svarade Blenda, "vill jag först förordna
huru jag skall ställa till med det, som jag lemnar qvar."
"Blommorna, dufvorna och din gamla lama Britta?"
"Ja, ja!"
"Det förordnandet är snart gjordt. Anders Persson,
som tar emot bostället i höst, har en beskedlig dotter,
lilla Kerstin — henne testementerar du ditt rosqvarter, oeh
för det hon med glädje skall skaffh sig sjelf ett nöje, ger
du henne din gulrutiga shalett, som kanske ändå var för
urblekt att ha i Stockholm . . och får hon ytterligare lilla
papperslådan med luktvattensflaskorna i, så vet jag att hon
är lönt för mödan!"
"Tack, lilla mamma — det kommer Kerstin yisst icke
att försaka. Jag vill dessutom be henne så vänligt, att hon
nog blir god mot mina blommor . . . Men dufvorna?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
