Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
An en stund trippade jungfrun af och an i salen, och
fru Emerentia försmådde ej alt lyssna.
Åter kom någon in från förstugan.
"Fasligt hvad grefven var snäf i qväll!"
"Tycker jungfru Christine det?" svarade befjenten. "Jag
märkte annars ingen skillnad på honom. Men kanske var
han trött vid att springa och speja efter . . ."
Fru Emerentia kunde ej se den rörelse, som åtföljde
orden — eljelst skulle hon hafva märkt en hand utsträckt
åt den plats, der hon stod.
"Aha", återtog Christine, "han hade fått nys om vir
vackra fröken?"
"Det var löjtnanten som fick syn på henne i trapphn,
och straxt gick allarm i lägret. Men jag menar" ... här
gingo flera ord förlorade för den lyssnande . . . "narrade
dem på orätt spår."
En röst från annat håll ropade nu: "Christine, jungfru
Christine!" Och dermed var sammankomsten upplöst.
"Ingenting går upp mot resor P utlät sig fru
Emerentia. "Men jag vet icke hvad jag ville ge till, om jag
kunde begripa hur ban lyckades skilja sig från löjtnanten!
Det var åtminstone icke grefven som blef narrad. De
be-tjent-sluskama ha då aldrig reda på något!"
Blenda hade under tiden inslumrat mot ena soffhörnet;
och snart nog somnade den förhoppningsfulla modern i
det andra från alla sina "spanska slott."
Omkring 3-tiden blef rörelse I huset.
Nu kom rikdagsman med förkunnande att fartyget var
anländt, och au del skulle gå om en timma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
