Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med så innerligt bedjande blickar, att jag icke var menniska
att säga nej, utan antog löftet för både dem ocb mig sjelf.
Åhf herre min gud, sådan lust jag bar baft af de
fruntimren både före, under och efler den dagen!
Syster min, kollran, var ackurat som en snurra, ocb
Blenda gick icke på jorden, utan i luften. Jag trodde att
barnungen skulle svimma, när hon fick se kungen, de ut*
nämda herrarne och bela herrligheten, och jag måste
riktigt nypa benne lite i armen, medan kammaijunkaren
drog proppen ur en eau-de-colognes-flaska, allt för att få
henne till lifs. "Den der lilla", hörde jag då en herre
hviska belt högt i örat på kammaijunkaren, "ser ju riktig!
ut som Rafaels madonna" — jag för min del har visst icke
sett hans madonna, men nog såg flickungen hygglig ut
alltid, och det tyckte annat folk också, ty det vet jag att
de fleste karlarne sågo lika mycket på henne som pä
kungen ocj dubbningen.
Hvad beträffcr syster min, så var hon mest förtjust i
klädkammaren: jag trodde att hon nära nog vuxit last
flramför glasskåpet, der drottningens brudklädning hänger,
och hon skrek, så att jag skämdes, öfver en konglig barn.
kolt, icke mins jag hvems.
Sedan dess ha vi icke sett till kammarjunkaren, men
jag märker att han slår sina krokar förbi fönstren, och
derföre låter jag Debora sitta der.
Men om vi ej sett kammaijunkaren, som blef narrad
på sin förhoppning att i går åter träflfe oss ute hos Patriks,
så ha vi i stället sett Henriette, och när hon kom hit
da-gen efter riddardubbningen, trodde jag alt hon hade fått
min gamla kramp, då hon fick veta hvar vi hade varit och
hvem som fört oss dit.
Till en början lisade hon sitt sinne genom att för*
smädligt fora ut mot "små intriganta kukelter, som icke
vore så bortkomna som de ville synas." Men se då —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
