- Project Runeberg -  Romanhjeltinnan. Novell /
154

(1849) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19.

A venne månader voro förflutna.

Under en kall och ruskig afton i slutet ar november
återfinna vi vår hjeltinna sittande framför den sparsamma
brasan i del nya hemmet.

Med en blandning af glfidje ocb öm oro betraktade bon
sin mors bleka, infallna kinder, hvilka, efter en flera
veckor långvarig frossa, åter böljade få färg och en
anstrykning af hull.

Fru Emerentia balf-låg i en länstol, men i sjelfva sitt
medtagna tillstånd hvilade bon dock icke från arbetet: bon
stickade på barnstrumpor.

"Ack, mamina, hur kunna vi nog prisa Gud att denna
så mörka och sorgliga tid ändtligen börjar ljusna — ty blott
mamma blir frisk, ljusnar allting."

"Tack, mitt älskade stackars barn, du har lidit mer
än jag . . ."

". . . af smärtan att kunna göra så oandligt lite — ja,
det tror jag nästan."

"Och hvarken Henriette eller Patrik ha varit bär på
bela långa tiden. I början kom ändå han någon gång . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:26:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/romanhjelt/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free