Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
Kusin Jean såg då den ene af dessa herrar hastigt
spritta titi, vända sig åt sin granne och derefter åter rikta
ögonen rakt fram, hvarunder begge utbytte några lifliga
♦rd, hvilkas föremål icke var särdeles svårt för den
uppmärksamme älskaren att urskilja, ty de upphörde ej att
betrakta Blenda.
Och den, som först blef henne varse, hade i sina
blickar en eld, en otålighet, som tycktes vilja tvinga henne att
återgälda hans ihärdiga uppmärksamhet; men så länge
ri-dåen var uppe, hade Blenda, liksom förut, endast sinne för
de spelande.
Ja, ännu sedan den gått ned, stirrade hon ät samma
häll efter den sköna Preciösa och kände i sjelfva själen
återklangen af hennes sång:
"JÄellan glädje, hopp och smärta,
Hvart min oro drifver mig,
Klappar blott för dig mitt hjerta,
Hvilar tanken blott på dig!"
Ändtligen sade hon till den otåligt väntande unge
mannen, som stod der bakom henne liksom på
brinnande kol:
uHur kan man någonsin med likgiltighet eller ens ned
lugn sitta på spektaklet? Ni ser icke ut att njuta mycket,
kusin Jean!"
ttJag har ju icke heller — hvad jag vet — påstått att
jag njuter!"
Blenda såg på honom med förvåning.
"Hvad tänker ni på?*1
"Jag tänkte på min resa i natt."
"I natt — far ni redan i natt?"
Den lifliga glans, som nyss strålat ur Blendas öga,
insveptes genast i ett töcken: alla de intressen, hon nyss
h ift, voro glömda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
