Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Ett tvifvelaktigt småleende på kusin Jeans läppar
besvarades af Blendas.
Hvad de nu voro lyckliga!
Men det fans personer som grymt afundades dem
denna lycka, personer, hvilka spionerade på damerna, då de
lemnade logen, hvilka följde dem ocb noga granskade den
person, som var deras ledsagare.
Af vår nåd och Blenda förmärktes ingen särskilt person
bland den stora folksamlingen i korridorerna. Men deras
kavaljer märkte allt, ocb helt sakta sade han till Blenda,
hvars arm låg i hans:
"Kom ihåg att det är er kusin som denna afton fört
er på spektaklet — i händelse ni blir frågad, är detta svar
alldeles tillräckligt!"
Först då Blenda steg upp i täckslädan, varseblef hon
vid skenet från lyktan den unge baronen. Han stod tätt
invid henne och stirrade med ett uttryck af obeslutsamhet
på hennes ledsagare.
Helt högt ropade hon då:
"Ack, kära kusin, var snäll och tag emot in in kikare
och min muff!"
"Hennes kusin?" mumlade baronen. "Nå, det var då
väl det! Men i alla fall var det en alltför hygglig kusin.
Under de tvenne sista akterna måtte han ba underhållit
henne oförlikneligt ... Ah, denna unga flicka gör mig
tokig! Ju mera jag föresätter mig att icke tänka på henne,
desto envisare förföljer mig hennes bild . . . Hvarföre blef
hon på en gång så likgiltig för spektaklet... kanske kände
hon sig illamående — bon har varit sjuk ... I alla
hänseenden måste jag hafva reda på om denna kusin besöker
henne, och om det var honom som hon skulle ha träffat,
då bon gret för det hon ej fick gå ut, honom, som en liten
oro icke skadade."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
