Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
"Om . . om han bedt ..."
"Han har ej bedt mig om något annat Sn att i »lit
bvad jag förmår vara dig nyttig. Han har afVen bedt mig
aldrig nämna hans namn, aldrig ens låtsa om bans tillvaro
. . . ocb dervid hade det Sfven förblifvit, ifall icke ditt
barnsliga uppförande förmått bonom att komma hit."
"Men", invände Blenda, "om han verkligen är något
annat än hvad jag tror, hvarföre har han icke då från
böljan sagt det?"
"Det blir bans sak att förklara... Men nu, kära barn,
är det tid för dig att gå, såvida du skall hinna till
herrskapet Thormans innan middagen."
"Säg blott att tant icke är ledsen på mig!"
"Jag är endast ledsen för dig — men jag hoppas, och
jag kan gerna säga jag vet, att ditt hjerta är bättre än ditt
lilla förvridna hufvud."
"Minsann var Icke det ett förtretllgt svar — mitt
hufvud skulle då vara så obetydligt?"
"Seså sesåjag säger icke det . . hufvudet blir bra, det
också, när alla tokiga griller fått respass."
"Nå, jag får väl nu vara nöjd. . . Adjö, goda tant...
Jag har haft otaligt många trefliga stunder här, men i dag
tackar jag ändå för den aldra trefligaste!"
"Det förstås .... Farväl med dig nu!"
Blenda sväfvade bort.
Hela samtalet med den gamla frun försvann som en
skugga, då usolenu — det vill säga minnet af det föregå*
ende samtalet — åter blänkte upp.
Hon smålog för sig sjelf, hon upprepade hvaije ord,
som hennes älskare sagt henne, och framför allt kom bon
ihåg att han häntydt på att det var bans nyss utståndna
fruktan som gjorde en förlängd pröfning af hennes känslor
nödig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
