Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inflytande på begrafningssättet. Däremot kunna vi af skäl, som
nedanför skola anföras, ej tro, att det varit för att
undandraga sina grafvar allmänhetens och de maktegandes
blickar som de kristna, åtminstone från början, anlagt sina
cemeterier under jordytan.
*
Vi sågo huru man i sjuttonde århundradet påstod, att
katakomberna ej skulle varit de kristnas verk; man
hänvisade därvid till de underjordiska hvilostädernas ofantliga
utsträckning och frågade sig, huru det varit möjligt för
en i början ringa och fattig församling att anlägga dessa
tusentals gångar och hundratals grafkammare. Man pekade
äfven på de hedniska grafskrifter, som skulle blifvit funna
i katakomberna. Den senare invändningen var lätt att
vederlägga: de få hedniska minnestenar som kommit i dagen
äro antingen stympade, vända bakfram eller på annat sätt
gjorda lämpliga att användas för kristna grafvar eller ock
hafva de såsom den ofvannämnda Sabaziusprestens (sid. 30)
och hans lärjungars endast händelsevis råkat in i de kristna
katakomberna. Värre var det med det förra inkastet, och
man såg ingen annan utväg att undgå att medgifva dess
riktighet än att antaga det katakomberna ursprungligen
voro gångar (s. k. stollgångar) i pozzolanatägter, arenariæ
(a) eller stenbrott (lapicidinæ) för vinnande af
byggnadsmaterial. Att sådana verkligen funnos vid Roma intygades af
de gamla författarna. Cicero berättar i sitt tal för
Cluentius om en person som blifvit mördad i arenarierna
utanför Porta Esquilina, och Suetonius omtalar, huru Nero, då
han, afsatt af senaten och förföljd af dess utskickade,
tillråddes att som sista utväg till räddning dölja sig i en
dylik arenaria, förklarade att han ej lefvande ville ingå i
jorden. De kristna, som kunde hafva funnit dessa gångar
öfvergifna, skulle hafva lämpat dem för sitt ändamål,
hvartill ej behöfts stort mera än att å sidorna urhålka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:27:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/romaskris/0038.html
