Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romerske kejsare i marmor - V. Nero
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kejsardömet, men som förut utgjort »de misstänkte»,
»de statsfarlige», »de gudlöse», – ty till och med
för gudlöshet hade de blivit beskyllda, och detta av
epikuréerna, som trodde på intet utom på atomer och
atomförbindelser och på atomförbindelsen människans
bestämmelse att vara ett njutande djur! De hade under
kejsartiden blivit så fromma i ansiktet, dessa
epikuréer, alltsedan det vart god ton att göra
gammalromare och lärjungar av Zeno till föremål för
hetsjakt. De, epikuréerna, hade ju – den oförsiktige
Lukretius frånräknad – aldrig angripit packets tro,
utan visat henne all för statens trygghet behövlig
aktning, samt tillerkänt även gudarne en tillvaro i
form av finare atomförbindelser och tillförsäkrat dem
en himmelsk bostad, där de i ostörd evig ro kunna
»dricka
sina glädjemängda viner
och med liknöjt öga blicka
neder till vår jords ruiner»,
medan däremot stoikerna ville spisa folket med
religionsförstörande funderingar om ett högsta
väsen, en i allt närvarande världsande, i vilken
människosläktet skulle hava sin organiska enhet,
och med samhällsupplösande prat om frihet,
jämlikhet och broderlighet, ja, om slavens naturliga
kallelse till mänskliga rättigheter och plikter. –
Ned med dessa frasmakare, som med all sin löjlig-
het äro farliga! det hade varit stridsropet i
Juliernas och Flaviernas tid. De farliga frasmakarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
