Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den meliska Afrodite
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kroppskrafter vill draga den motsträvige och plumpe
älskaren till sig. Och under detta skulle likväl
hennes ögon syssla med ett annat föremål, kanhända
en Adonis, för vilken hon en vacker dag glömde sin
krigsgud, eller en Ankises, som snart tröstade henne
över förlusten av den fagre jägaren! Melos’ Afrodite
är då, för att tala med Faust, ej annat än
Ein Mädchen, das an meiner Brust
Mit Aeugeln schon dem Nachbar sich verbindet.
Underligt nog har Quatremères gissning fått en vän i
J. Overbeck, som ännu i sista upplagan av sin
»Geschichte der griechischen Plastik» tager henne i
hägn. Dock bör tilläggas, att han är en ljum och
tvivlande vän, som endast i brist på en mer
tilltalande förslagsmening lutar åt Quatremères
sida. Overbeck medgiver naturligtvis, vad ingen kan
neka, att »medan uttrycket i den mediceiska Venus’
anlete helt och hållet går upp i kärlekslängtan och
kärleksömhet, förete den meliska stodens drag knappt
ett spår av sinnesrörelse eller lidelse», samt att
»dessa drag äro fastmer i all sin skönhet så
fullkomligt lugna, att man snarare kunde kalla deras
uttryck stolt och kallt». Huru vill han nu rimma
detta med Quatremères åsikt, att konstnärn ställt
henne i ett ömt förhållande till Ares? Jo så, att
han stryker ett streck över den verkliga Ares-
Afroditemyten och framlägger en ny av egen
tillverkning, en mycket hygglig myt, som skulle
ingivit själve den spotske Lucianus aktning. Enligt
Overbeck är nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
