Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Roosevelts triumftåg genom Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 THEODORE. ROOSEVELT
med ett anförande, som enligt ett af releraten "utformade sig till ett
glänsande kåseri, än spelande på känslans strängar, än höjande sig till ett verkligt
patos och än låtande humorn flöda, så att skrattsalvorna rungade genom
sälen.’’ Han inledde talet med en hyllning åt den nyss aflidne engelske
konungens minne och afslutade det med en hyllning åt hustrur och mödrar,
som fattat sin plikt rätt, samt en välgångsönskan för Sverige. Han uttryckte
i talet sin beundran för de talrika prof på svensk nationalitet, som han hade
framför sig, och sade: "Äro de öfriga dessa lika, så må de gerna komma till
Amerika allihop och kunna vara säkra om det hjertligaste välkomnande."
På tal om den svenska kolonien i Delaware yttrade han: "Jag är ledsen att
säga, att det var mina holländska förfäder, som togo den från er, men så
kommo engelsmännen och togo den från oss, och efter många vexlande
strider ha de nu alla, svenskar, holländare och engelsmän, sammanvuxit till en
enda nation derute." Han påstod, att lejonen i Afrika varit i jemförelse med
det sedan följande reselifvet lätta att ta’s med och ej på långt när så
ansträngande. Han påpekade, hvilka starka intryck han fått af minnena i
Nordiska museet från Sveriges storhetstid och af den uppfordran de rikta till
det nu lefvande slägtet att efterlikna sina förfäder i fosterlandskärlek och
stora gerningar. Med hänsyftning på de läror om fri kärlek och uppsåtlig
sterilitet, som just då predikades af en falang inom den svenska socialismen,
ljungade han följande ord: "Ni få icke tveka att lemna efter er en säd att
ärfva det stora ni fått i arf och kämpat er till. Ni måste nedslå dem, som
tala för ett annat mål; ni få icke tåla, att de tala till er för ett syfte, som
skadar eder framtid. Innan en nation blir stor, måste individerna göra sitt
till för att växa ut till sådana män, som icke äro i stånd att vilja göra andra
menniskor skada, men icke heller tåla, att andra göra dem skada". "Talet
sekunderades", skref en tidning, "af lifliga gester och präglades af den
personlighetens omedelbara charme, som helt rycker åhörarna med sig."
Roosevelt yttrade äfven senare på kvällen några ord till de i parken utanför
samlade folkmassorna, tackande för det hjertliga mottagande han rönt i Sverige.
Det hurrades, viftades och skreks, och Roosevelt viftade med sin hatt.
Derefter trädde Sv.-Am. Sällskapets sångkör under dir. Assars ledning ut på
verandan och sjöng Starspangled banner och Vintern rasat ut.
Dagen derefter, som var en söndag, voro Roosevelts bjudna kl. 2 på lunch
iios amerikanske ministern. De öfriga inbjudna gästerna, jemnt ett dussin,
voro universitetskansleren grefve Wachtmeister, landshöfding Hammarsköld,
amiral Palander, riksantikvarien Montelius, dr Sven Hedin, frih. Erland
Nordenskiöld, professorerna Arrhenius, Otto Nordenskiöld, Nathorst och
Gunnar Anderson, dr N. Thelberg och sekreteraren i inrikesdepartementet,
grefve Claes Bonde, som under Roosevelts besök i Stockholm åtföljde honom.
Stockholms studentkår kom tågande med fanor och standar till
ministerbostaden och uppvaktade Roosevelt med härlig sång. Körens ordf., dr Stael
von Holstein, utbragte ett fyrfaldigt lefve för Roosevelt och framlemnade
manuskriptet till ett på engelska affattadt, högstämdt tal. hvari det dette,
att studenterna ej blott "dyrkade i honom statsmannen, som det varit
gifvet genom ärbarhetens och rättrådighetens främsta egenskaper att göra ett
stort och stolt folk ovärderliga tjenster på dess glänsande utvecklingsväg,
utan äfven och framför allt hyllade hans storslagna och gedigna
personlighet". Sedan Roosevelt tackat och studenterna troppat af under tonerna af
^ung om studentens, framträdde en annan manskör och sjöng under dir.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
