- Project Runeberg -  Theodore Roosevelt : En Lefnads- och Karaktärsteckning /
42

(1919) [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. De sista åren af Roosevelts lif. Hans död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

THEODORE. ROOSEVELT

som betecknande "sissies" af båda könen. På svenska skulle dessa ord
möjligen motsvaras af morsgrisar, keledäggar eller något i den stilen.

I ett tal, hållet i San Francisco i juli 1915, yttrade han sig hånfullt om
"vältalighet såsom ersättning för handling" och sade, att de professionella
freds-ifrarna, sådana som ville ha fred till hvad pris som helst och ej ville veta af
något motstånd mot öfversittare och busar, sökte förvandla sitt land till ett
nytt Kina och sänka det till samma nivå af oförmåga, som kännetecknar Kina.
Ingen nation har någonsin dugt till någonting, sade han, när dess befolkning
utgjordes af pacifister och pultroner, och män, som icke äro beredda att
kämpa för rättvisans sak, passa icke för en fri demokrati. "Amerika har", yttrade
han vid ett annat tillfälle, "1 öfver ett år spelat en ömklig roll bland
nationerna. Vi ha beskedligt fogat oss i att se de svaga, som vi lofvat skydda,
förtrampas. Vi ha sett våra egna män, kvinnor och barn mördas på öppna
hafvet, utan att vi sökt hindra det. Jag vill icke mottaga hyllning af någon
menniska, som icke känner en brinnande skam öfver, att vårt land icke hulpit
Belgien. Det fins menniskor, som betrakta de oförrätter, som tillfogats Belgien,
med samma kallblodighet, som om de såge dem framställda på duken i en
biografteater. Hvad vi främst behöfva är en första klassens flotta och
dernäst en grundligt öfvad armé på 200,000 man, om vi få allmän värnpligt, och
på minst en half million, om vi icke få värnpligt." Han sade, att Wilsons
vältalighet stod i direkt motsats till hans handlingar och vore den samma som
de byzantinska logoteterna3. Tillfrågad, hvad dessa vore för några, svarade
han. att de voro lagkarlar och talare, som satte hela sin lit till talarekonsten
och icke kunde bevekas att använda svärdet.

I juli 1914 blef Roosevelt för andra gången invecklad i en rättegång. Han
hade skildrat ruttenheten i staten New Yorks styrelse såsom "direkt
grundande sig på mr Murphys och hans underlydandes herravälde inom politiken,
upphjelpt och understödt af mr Barnes och hans underlydande". Barnes, som
var den republikanske statsordföranden, stämde Roosevelt på $50,000
skadestånd. Roosevelt uttryckte den största belåtenhet med detta bevis på, att de
politiska basarna i honom sågo en fiende till maskinpolitiken, och när målet
kom före, producerade han en sådan massa bevis emot Barnes, hvilken han
påstod sig ha försökt göra till en menniska, fast han funnit det omöjligt på
grund af hans dr Jekyii- och mr Hyde-natur, att domstolen frikände
Roosevelt.

Ar 1915 besökte Roosevelt för fjerde och sista gången vestkusten och på
våren 1916 i sällskap med sin hustru de vestindiska öarna, der han öfverallt
helsades med beundran och glädje. För öfrigt egnade han det mesta af sin
tid åt ett oafbrutet gisslande i tal och tidningsartiklar af regeringens flathet
och undfallenhet för Tyskland, den allmänna likgiltigheten för Belgiens öde.
bindestrecks-amerikanernas tvifvelaktiga patriotism m. m. Det är möjligt,
att han emellanåt lät sig af sin rättskänsla och ifver förledas till
öfverdriften men i det hela hade han nog rätt 1 allt hvad han sade. Någon tid före
primärvalen 1916 nämndes han ofta som påtänkt presidentkandidat men han
vägrade att antaga nomination, och när domaren Hughes blifvit utsedd som
det republikanska partiets banérförare, arbetade han med entusiasm för
honom. Men Roosevelt ville äfven med gerningar bevisa sin tro, och i februari
1917 framställde han en plan, som gick ut på att organisera en armé af
100.-000 eller, om så skulle erfordras, 208,000 man och som dess anförare träda i
tjenst hos entente-makterna. Han åtog sig att inom 60 dagar kunna upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 18 20:16:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rooseveltt/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free