Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Karaktäristik af Roosevelts personlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59 THEODORE. ROOSEVELT
och väl, förtjänade ett godt uppehälle och drog god försorg om sin familj,
var en god granne, ärlig i sina affärer och egnade en god del af sin tid och
sina tankar åt statens angelägenheter. Roosevelt var ingen aristokrat, och
han tillät icke, att hans barn skulle få några idéer 1 hufvudet om, att de
vore bättre än andra, derför att de råkat födas i ett förmöget hem. Kort
efter det han blifvit president, frågade en fin societetsdam en af gossarna,
om han inte kände afsmak för de vanliga pojkarna, som han kom
tillsammans med i folkskolan. Gossen svarade: "Pappa säger, att det fins bara
långa och korta gossar och snälla och stygga gossar och ingen annan sorts
gossar."
Roosevelt var en stor bokvän och en ovanligt beläst man. Hans bibliotek
innehöll 4.000 böcker och var i fråga om skrifter beträffande jagt, friluftslif
o. d. det förnämsta i landet. På sina resor medförde han vanligen ett halft
dussin böcker, och en bok som aldrig saknades 1 fickan på hans resrock var
"Plutarch’s Lives". Ur denna samling af forntida biografier hemtade han
ofta vederkvickelse. Han sade sig ha läst den bortåt 1,000 gånger, men
hvarje g&ng funnit den lika ny. Allting tycktes han känna till. Det var knappt
möjligt att nämna en bok, som han icke hade läst. Han talade tyska och
franska, var grundligt hemma i den grekiska och romerska literaturen såväl
som i den fornnordiska, hvars gudasaga han särskildt beundrade. Vid
ankomsten till Egypten förvånade han den engelska polischefen Wright med
sin kännedom om de egyptiska regenternas historia för tusentals år sedan.
I naturvetenskapen var han dock mest hemma. Det var också med den
öfverlägsne fackmannens säkerhet han påpekade en del löjliga misstag och
orimligheter, hvilka vissa s. k. naturskribenter, särskildt W. L. Long och
Jack London, kläckt ur sig i sina romantiserade bilder ur djurens lif.
Long sökte försvara sig, men fick då äfven Burroughs emot sig, och
slutresultatet blef, att Roosevelt återigen haft rätt. Som författare var Roosevelt
oerhördt produktiv. Utom en stor mängd tidningsartiklar skref han ett
30-tal böcker, alla lärorika, underhållande och välskrifna. Hans "Winning of
the West" och "Naval war of 1812" äro märkliga och auktoritativa historiska
dokument; hans böcker om amerikanska ideal, regering, civiltjenst m. m.
röja hans statsmannakunskaper och patriotism; hans biografier öfver
Cromwell, Morris m. fi. vittna om grundliga historiska och personalstudier, hans
reseskildringar och jagtminnen äro fängslande och bära alla spår af den
samvetsgranne dagboksantecknarens vördnad för sanningen; jagtminnena
kunna på samma gång betraktas som värdefulla handböcker i praktisk
zoologi. Hans stil är liffull, kraftig, klar och säker, på sina ställen äfven
poetisk. Hans första bok var en liten pamflett om foglarna vid Oyster Bay.
utgifven under hans pojkår och för länge sedan utgången ur bokhandeln.
Hans författarskap röjer samma mångsidighet som hans öfriga lifsarbeten.
Det rör sig, säger en kritiker, om de mest olika ämnen, "från en fängslande
studie öfver de flyttfoglar, som under loppet af ett år besökte Hvita husets
område, till en djupsinnig afhandling om den tidiga gaeliska literaturen". I
sammanhang härmed bör också nämnas något om de nya uttryck, med hvilka
han riktade språket. Vare sig de komma att införas 1 framtidens ordböcker
eller ej, så äro många af dem synnerligen träffande och präktiga, såsom
Ananias-klubben, mr Dubbelansigte, gummistämpels-kongress,
smuts-upprif-vare, det korta och fula ordet, industrikaptener, styrelse genom konvulsion,
naturfakirer, kissefotad beskäftighet, ras-sjelfmord, hvarje reformrörelse bär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
