Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosa 61
Skratta nu litet! tänkte jag, men Rosa var väl inte i
den stämningen att hon kunde skratta. Då skrattade jag
själv åt sjömannen för att hjälpa henne litet med min
munterhet.
Jag gör henne uppmärksam på hur den blanka
tennkroken blänker i solen, och när jag sänker den är det alldeles
som ett ljus, som släckes i vattnet. Ja, säger Rosa endast.
Hur djupt nedslagen hon är! Jag sitter och lägger
märke till hennes kläder, att hon har en så nätt kjol av
starkt, enkelt tyg; den gick hon med även i våras innan
hon blev gift. På toften ligger hennes kappa, den är långt
ifrån ny den också, men varsamt behandlad; knapparna
sitta på högra sidan och knapphålen på vänstra, kappan
är alltså vänd, tänker jag, men även det är fint gjort, allt
detta har hon suttit och sysslat med. Hennes blick är så
stor och tung, när hon slår upp ögonen och ser på mig,
jag känner den som en bölja.
Lever era föräldrar? frågade hon.
Ja.
Har ni någon syster?
Ja.
Jag har ingen bror! Efter en paus tillägger hon leende:
Jo, jag har ju pappa.
Er far är en ovanligt vacker man.
Ja, vacker och lycklig! och åter ler hon helt litet och
säger sedan: Det är bara jag som har givit honom sorg
i hela mitt liv.
Vattnet börjar krusas, solen värmer inte mycket mera,
Rosa tar på sig kappan och sätter sig åter till med
djupagnen medan jag sköter kroken. Vi ha fått några fiskar,
men de förslå inte till ett helt kok eftersom de äro så små;
vi måste därför hålla på en stund till och Rosa sitter
mycket tåligt. Jag vill komma till klarhet om hon
möjligen förhalar tiden, om det är henne motbjudande att
komma hem igen, jag säger:
Er ring var ju lite för stor, passa nu på att den inte
glider av fingret.
Å, där hade hon ett gott tillfälle att svara likgiltigt: Ja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
