Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flickan skall bo här i huset, och det är ditt eget fel
om inte du, som är en av de vackraste unga karlar i
Stockholm . . .
EMIL (leende). Jo! det har du rätt i, mamma! Men
tänk dig bara, så förargligt! När min kusin och jag ä’
ute och gå tillsammans, såä säga de unga flickorna
precis detsamma med ögonen som pappa nyss sade
med munnen: »Jag skall anhålla att få ta Ludvig!» —
FRUN. Ludvig? Du pratar!
LUDVIG. Bry er inte om Emils prat, tant! Ni
vet ju att han alltid bara gör spektakel!
FRUN. Men Isabellas ankomst är minsann
ingenting att gyckla med, eller bur, Stål? Vi måste komma
ihåg att hon är rik och enda barnet, och naturligtvis
van vid att må gott och få göra allt vad hon vill!
Och därför måste vi allesammans vara vänliga och
uppmärksamma emot henne, men du isynnerhet, Emil!
EMIL. Men hurudan skall jag då vara emot Maria?
FRUN. Ah! bry dig inte om Maria, henne drar
jag försorg om! Hon skall arbeta och göra nytta för
sig i huset, och vill hon sköta sina sysslor väl, så kan
bon ha det mycket bra här, i skötet av sin familj . . .
Seså, kom nu! Nej! jag tar hellre vasen själv, Emil.
Du ser alldeles ut som om du skulle ha lust att gå
vilse med den upp på vinden i stället! (Stål ock frun gå.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
