- Project Runeberg -  Rosa och Rosita. Lustspel i två akter /
33

(1913) [MARC] Author: Clara Andersen, Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ende ställning. Mitt liv förflöt tyst och stilla, till dess
två unga flickor en dag inträdde i min farbrors hus.
Då slöjan fälldes från deras friska anleten, föreföll det
mig som om den ena, med de milda, allvarliga dragen
och den tysta stämman, medfört hälsningar till mig
från min moder. Därför, Rosa, har jag talat
förtroligare till dig om henne, än till någon annan. Du har
också varit uppriktig emot mig, uppriktigare kanske
än du själv velat, då du talade om Rositas ljusare
utsikter. Men du kan vara trygg . . . hos mig är din
hemlighet säker.

ROSA. Det vet jag!

LUDVIG. Ännu blott några ord. Innan du reser
tillbaka till Spanien, och avsvär din moders tro, om
din avsikt olyckligtvis skulle vara sådan, så pröva
åtminstone dig själv, för min och för din egen skull?
Ty, Rosa, om en man lägger sin lycka i dina händer,
och du kan älska honom, men likväl av missriktad
fromhet stöter honom tillbaka, så begår du ett fel emot
dig själv och honom, som ingen klosterlevnad, ingen
yttre botgörelse någonsin kan försona! . . . (Går.)

Femte scenen



ROSA. Strax därpå ROSITA.

ROSA. Han älskar mig! Ack, för denna lycka vill
jag i hela mitt liv tacka Gud, men öppet, som hans
klara dag, och aldrig, aldrig i ett kloster!

ROSITA (kommer inspringande). Nu kommer han!
Nu kommer han!

ROSA. Vilken? Ludvig?

ROSITA. Ånej, Emil, naturligtvis! Jag såg honom
taga vägen hitäåt! — Ja, hans höghet herr Ludvig mötte
jag också, men han såg mig inte . . . han stirrade upp
mot himlen som om han letade efter stjärnor mitt på
middagen! Han inbillar sig säkert något! Det är riktigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:28:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rosarosita/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free