Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
ett smycke, inte en sten, ingenting att sätta på
mig. Jag kommer att se så förtvivlat fattig ut.
Jag tror det är så gott att jag inte går på den där
soarén.
Han svarade:
— Du kan sätta på dig friska blommor. Det
brukas mycket den här årstiden. För tio francs
får du ett par tre härliga rosor.
Hon kände sig inte övertygad.
-— Nej . . . Det finns ingenting så
förödmjukande som att se fattig ut bland rika kvinnor.
Då utbrast hennes man:
— Så dum du är! Gå till fru Forestier, som du
känner så väl, och bed henne låna dig några
smycken. Det kan du gott göra, så nära vänner
som ni är.
Hon riktigt skrek till av glädje:
— Det har du rätt i. Det kom jag inte att
tänka på.
Dagen därpå uppsökte hon sin väninna och
omtalade sin nöd för henne.
Fru Forestier gick bort till sitt spegelskåp,
tog fram ett stort skrin, låste upp det och sade
till fru Loisel:
— Välj själv, kära Mathilde!
Först fick hon se ett par armband, sedan ett
pärlhalsband, sedan ett venetianskt kors, guld
och ädelstenar, ett utmärkt vackert arbete.
Hon provade smyckena framför spegeln, tvekade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
