Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
sitt umgänge och dem som fostrat och älskat
henne. Hon hade ensam med honom kommit
till denna vilda bergsskreva. Och han hade varit
allt för henne, allt vad man önskar sig, allt vad
man drömmer om, allt vad man oupphörligt
väntar, allt vad man hoppas i det oändliga.
Han hade fyllt hennes liv med lycka från början
till slut.
Hon hade icke kunnat vara lyckligare.
Och hela den natten, medan jag låg och
lyssnade till den snarkande andningen från den gamle
soldaten, som låg på sin torftiga bädd bredvid
henne, som följt honom ända hit, tänkte jag på
denna underliga och enkla saga, på denna
fullkomliga lycka, som var byggd på så litet.
Och jag gick i soluppgången, sedan jag tryckt
de gamla makarnas händer till farväl.
Berättaren tystnade. En av damerna sade:
— Ja, men hon hade i alla fall ett alltför
lätt-uppnåeligt ideal, alltför primitiva behov och
alltför enkla krav på livet. Hon var säkert dum.
En annan sade, långsamt och tankfullt:
—■ Det gör detsamma. Hon var lycklig.
Och borta vid synranden drog sig Korsika in i
natten, sjönk sakta ned i havet igen. Försvunnen
var ön, som hägrat fram liksom för att själv
berätta historien om två ringa hjärtans kärlek,
som funnit skydd på dess strand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
