Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
— Jag hava mycket jagat människa också.
Sedan talade han om vapen och bjöd mig stiga
in för att titta på hans bössor av olika typer.
Hans salong var tapetserad i svart, svarta
sidentapeter med guldbroderier. Stora, gula blommor
slingrade sig överallt på det mörka tyget och
lyste som eld.
— En japansk tyg, sade han.
Men mitt på det största väggfältet ådrog sig
ett besynnerligt föremål min uppmärksamhet.
Mot en fyrkantig, röd sammetsbit avtecknade sig
någonting svart. Jag trädde närmare: det var
en hand, en människohand. Inte en ren och vit
skeletthand, utan en svart, förtorkad hand med
gula naglar, blottade muskler och spår av
gammalt blod, blod som satt som smuts på
benknotorna, och de var tvärt avhuggna som med
en yxa mitt på underarmen.
Kring handleden satt en väldig järnkedja
fast-nitad vid denna hemska människorest och
fasthöll den vid väggen medelst en ring, nog stark
att hålla en elefant bunden.
Jag frågade:
— Vad är det där för något?
Engelsmannen svarade lugnt:
— Det var mitt bästa fiende. Han kommit
från Amerika. Den vara avhuggen med sabel
och skinnet vara avslitet med ett vasst sten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
