Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett farväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
och att jag skulle få skåda avskyvärda och
upprörande ting.
Det var hon, denna tjocka och vulgära kvinna!
Och hon hade framkläckt dessa fyra flickor,
sedan jag såg henne sist! Dessa små varelser
förvånade mig för resten lika mycket som deras
mor själv. De hade utgått från henne, de voro
stora redan, de hade intagit sin plats i livet, under
det att hon ej längre räknades, hon, detta under
av tjusning och behag. Jag tyckte det var som
om jag sett henne i går, och nu återfann jag
henne så här! Var det möjligt? En häftig smärta
sammanpressade mitt hjärta, och jag kände mig
upprorisk mot naturen själv. Jag kände en
oreflekterad harm mot detta brutala, detta
skänd-liga förstörelseverk.
Jag betraktade henne förfärad. Sedan fattade
jag hennes hand, och jag fick tårar i ögonen. Jag
begrät hennes ungdom, jag begrät hennes död,
ty jag kände inte alls denna feta dam.
Hon var också rörd och stammade:
— Jag är mycket förändrad, inte sant? Det går
så med oss. Ni ser att jag blivit mamma, en god
mamma, men ingenting annat. Jag har sagt farväl
åt allt annat. Det är slut. Ja, jag tänkte nog
att ni inte skulle känna igen mig, om vi någonsin
råkades. Ni är för resten också förändrad själv;
det dröjde en stund, innan jag var säker på att
inte ta miste. Ni har blivit alldeles vit. Tänk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
