Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett minne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
ljumma skymningen med denna lilla okända
kvinnovarelse vid min arm.
Jag sökte efter artigheter att säga henne, men
fann inga och gick tyst, förvirrad, förtjust.
Men rätt som det var kommo vi till en stor
landsväg, som gick tvärs över vår allé, och till
höger i en dal såg jag en hel stad.
Vad kunde det vara för en plats?
En man gick förbi. Jag frågade honom, och
han svarade:
— Bougival.
Jag blev alldeles häpen:
•— Bougival? Är ni säker på det?
— Åjo, eftersom jag är därifrån.
Min lilla följeslagerska skrattade som en toka.
Jag föreslog att ta en vagn och åka till
Versailles. Men hon sade:
— Nej, nej, det är för lustigt det här, och jag
är så hungrig. Jag är inte orolig heller, för min
man tar sig alltid hem. Och det är riktigt skönt
för mig att vara av med honom för några timmar.
Vi gingo alltså in på en restaurang, nere vid
floden, och jag vågade ta ett enskilt rum för oss
två.
Hon berusade sig på min heder riktigt
ordentligt, sjöng, drack champagne, begick alla slags
dårskaper . . . till och med den största av alla.
Det var mitt första äktenskapsbrott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
