- Project Runeberg -  Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige / Senare bandet: L-Ö /
79

(1882-1883) [MARC] Author: Carl Martin Rosenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lund ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

V/2 mil n.o. om Malmö, och vid n.
ändpunkten för den 4 mil långa
jernvägen Trelleborg—Lund. Den urgamla
staden, som omtalas redan på 900-talet,
var tidigt framstående som
handelsplats, då Höjeån var segelbar och
staden låg närmare densamma, och blef
än mera betydande efter kristendomens
införande, sedan ett erkebiskopsdöme
för de tre nordiska rikena upprättades
i denna stad, som länge var den
förnämsta i danska riket och räknade
utom domkyrkan 17 egentliga
sockenkyrkor samt flere kloster och hospital.
Handeln drog sig dock till de egentliga
sjöstäderna, eldsvådor och krig
härjade staden (hela Lund lades i aska af
svenska konungen Karl Knutsson 1452)
och slutligen kom reformationen, som
upphäfde erkebiskopsdömet,
hvarigenom en högst vigtig inkomstkälla
utsinade. Slaget vid Lund (n.o. om
staden) 1676 följdes två år senare af en
dansk förödelse af den nu obetydliga
staden. Af största betydelse blef, om
än ej i början, det år 1668 upprättade
universitetet, hvilket dock ej längre är
det enda vilkoret för den under
fredliga tider åter uppblomstrande stadens
betydelse. År 1720 funnos blott 680
mantalsskrifnfi, invånare; år 1795
utgjorde folkmängden något öfver 2,800
och ännu 1830 blott 4.211.
Landskapets allmänna starka stigande i
välstånd, ökadt antal allmänna
inrättningar samt stambanan ha höjt Lund till
en betydande stad och den 9:e i riket
med hänsyn till folkmängden, hvilken
nu utgör 13,969 personer. Stadens
område utgör 2,442 tnld och hela dess
beräknade fastighetsvärde uppgår till
13,645,800 kr., deraf 1,413,400 kr. för
jord och 1,708,700 kr. för statens,
kommunens och dylik egendom. Staden
är oregelbunden och vidsträckt i sin
plan, men har ett stort antal
betydliga byggnader och är i allmänhet väl
bebygd. Främst framträder den
ryktbara domkyrkan, uppförd i
rundbåg-stil på 1000- och 1100-talen och efter
ständiga lagningar restaurerad i stor
utsträckning under den allra senaste
tiden; särskildt märklig ar kryptan
(»kraftskyrkan») under koret.
Universitetets talrika byggnader på flere håll

ha sin medelpunkt i det i år (1882)
invigda praktfulla, stora
universitetshuset, med dess festlokaler, föreläsnings-

salar o. s. v. Anatomiska, zoologiska^
kemiska, botaniska och astronomiska
inrättningarne ha egna hus, liksom
bibliotek o. a. Studenternas hus, kalladt
Akademiska föreningen, är en
slottslik byggnad vid den plats, der
skalden, lunda-professorn Esaias
Tegnérsbildstod är rest. De vigtiga allmänna
inrättningarne äro: det s. k.
karolinska universitetet, som är stadt i stark
uppväxt (1882 räknades 803 studenter),,
biskopssätet för Lunds stift, högre
allmänt läroverk eller katedralskolan,
folkskolelärareseminarium,
döfstumin-stitut, högre privatskola, högre
qvinliga enskilda läroanstalter och andra
skolor; postkontor, jernvägs- och
telegrafstation,två bankkontor, tre
sparbanker, skånska hypoteksföreningen,
skånska städernas hypotekskassa,
treallmänna brandförsäkringsinrättningar;
vidare många föreningar för
ekonomiska, religiösa (2 missionshus) eller andra
nyttiga syften. Flere hotel,
gästgifvaregård o. dyl. förekomma. Yigtiga,
sjukvårdsanstalter äro lasarettet ini
staden och det nya stora
länshospitalet utanför den. Två politiska
nyhetstidningar samt flere andra periodiska
skrifter utgifvas från tryckerier i staden.
— En nästan oafbruten gördel af
planteringar, rikligare än nästan
någon annan stad eger, omsluter Lund,,
då bland dem inräknas den präktiga,
nya botaniska trädgården och ett par
kyrkogårdar. I utkanterna ligga Sankt
Peters klosters kyrka,
folkskollärare-seminariet, biskopshuset med
planteringen Helgonabacken,
döfstumin-stitutet m. m. Handeln med den rika
bygden är betydlig och industrien ej
mindre: sålunda märkas gjuterier och
mekaniska verkstäder, snickerifabrik,
handskfabriker, färgerier, stenhuggerier^
stilgjuteri, mejeri, garfverier o. a. Skjust
lemnas till Dalby 1 mil, Hurfva l,s,
Keflinge 1,1, Lomma 1, Löddeköpinge
1,4, Malmö 1,6 och Staffixnstorp 0,&
mil. Kreatursmarknad hålles 2 ggr i
Mars. I kyrkligt hänseende utgör
Lunds stad med landsförslgn ett
pastorat af 1 kl. i Lunds stift, prebende
till universitets teologiska fakultet;
domkyrkan är gemensam för båda
församlingarne.

Lund i Malmöhus län. Landsförslg
i Torna hd kring staden, bestående af
3 genom stadsförslgns jordar skilda de-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:29:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rosenberg/2/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free