Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ö - Östergärdet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Östergärdet. By i Brismene sn,
Frökinds lid, Skaraborgs län.
östergöl. By i Elmeboda sn, Konga
hd, Kronobergs län.
Östergötland. Landskap och län,
i båda hänseendena bland de allra
främsta i riket. Det utgör en af
hufvuddelarne i det gamla Götaland och
kan närmast betecknas som landet
kring Motalaström och dess tillflöden,
från Vettern i v. till Östersjön i ö.
Gränstrakterna äro Nerike och
Södermanland eller Örebro län och
Södermanlands län på n.v. och n.ö. sidorna,
Småland, nemligen Jönköpings och
Kalmar län, i s.v. och s.o. Största
afstånden beräknas vara i n. och s. 14
mil, i ö. och v. 1374 mil. Hela
ytinnehållet är 96,177 qv.-mil, hvaraf land
87,333 (deraf öar i Östersjön och
Vettern 1.042) eller 2,021,135 tnld, jordens
hemmantal är 5,586,935, folkmängden
270,679 personer och
uppskattningsvärdet för ali fast egendom 213,663,197
kronor. Jernfördt med de andra länen
är Östergötlands till vidden det ll:e,
men till invånareantal det 3:e och till
uppskattning det 2:a. Den förnämsta
och äldsta bygdén är en 3—1 mil bred,
bördig slätt utmed Motalaströms s. sida
och kan skiljas i en vestligare del
närmare Vettern och en östligare eller
halfön Vikbolandet mellan Östersjöns
vikar Bråviken och Slätbaken.
Söderut höjer sig slätten och öfvergår
till kuperade skogsmarker, hvilka åter
som ett 2—4 mil bredt bälte sträcka
sig öfver landskapet och fortsättas af
bergstrakter,- som utgöra vattendelare
och naturliga gränser mot Småland.
Längst i s.v. sträcker sig från Vettern
Holavedens skogbevuxna bergås fram
till den i gränsen belägna stora sjön
Sommen. Norr om Motalaströms slätt
höjer sig nästan öfveralt en temligen
sammanhängande, omkring hundra fot
hög skogklädd bergås, bortom hvilken
landskapets kuperade n. delar sträcka
sig, hufvudsakligen till den åt s.o.
löpande Finspångselfvens dal. Gränssjön
Tisnaren längst i n. afrinner dock till
Södermanland. Här bildas naturlig
gräns af Kolmårdens bergstrakt mot
det sistnämda landskapet och af den
fordom s. k. Tylöskogen mot Nerike.
Hela norra sluttningen är bergig och
skogbärande, rik på sjöar och mossar.
men har äfven större slätter såsom
kring Tjellmo och Hellestad. Utanför
Östersjöns kust eger landskapet en
betydlig skärgård. Motalaström
genomflyter sjöarne Boren, Roxen och Glan,
och upptager på s. sidan Svartån från
Sommen och Stångån från
bergstraktens talrika sjöar Asunden,
Jernlun-den, Rengen och andra, på n. sidan
Finspångaån, som likaledes samlat
vatten från talrika sjöar. Slutligen må
nämnas Storån, som kommer från s.ö.
delarne af landskapet och mynnar i
Slätbaken. Häradena äro vesterifrån
räknade: Lysing, Dal och Aska utmed
Vettern, från Småland till Nerike,
hvilka närmast gränsprovinserna äro
skogsbygder; Boberg och Gullberg öster
härom, båda kring Motalaström;
Göst-ring, Vifolka, Valkebo och Hanekind,
hvilka ligga "s. om de två föregående
och alla jemsides med Lysing samt
liksom det utgörande öfvergång
mellan slättbygd och skogsbygd; Åkerbo
på slätten med det sydligare, till
bergstrakten nående Bankekind; Memming
på slätten ooh s. derom Skärkinds
skogsbygd; vidare det sydöstligaste, på
sluttning mot Östersjön belägna
Hammarkind; Vikbolandets tre hd Lösing,
Bankekind och Björkekind; slutligen
n. sluttningens hd Finspångalän och
Bråbo. Kolmårdens andel af länet
tillhör äfven Lösing och Björkekind.
Sydligast och högst i Östergötlands län
ligga de fordom till Småland räknade,
bergiga Ydre och Kinda hd. —
Näringarne äro de, som de anförda
förhållandena betinga: jordbruk öfveralt som
hufvudnäring, med skogshandtering på
de flesta håll bortom slättbygden,
vidare fabriksrörelse, synnerligast i och
vid Norrköping, bergverks- och
bruksrörelse, betydligast i Motala, Finspång
och Åtvidaberg. Grufvorna lemna jern
vid Skällvik i s ö. delen, Godegård
(der äfven zink upphemtas) och andra
snr i nordligaste delarne, koppar vid
Åmmeberg; marmor brytes på
Kolmården; alunskiffer och kalksten
bearbetas på flere ställen i slättbygden samt
vid det fristående höga Omberg. Fiske
och sjöfart idkas vid kusterna; brän*
vinsbränning, hemslöjd och andra
binäring-ar äro äfven att nämna. Goda
samfärdsmedel underlätta rörelsen, för
det i medvetandet af sin duglighet och
sitt temligen allmänna välstånd mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
