Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tredje Kapitlet.
71
efter fött och werld.
önskar mig än att få
- –
Det är dock ingenting i werlden, jag bögre
tjena Christus och offra mig helt för Honom,
som har älskat mig sådant werkar dock min tro. Nu måste
jag sluta. O, fära wän, upphör icke att bedja och skrifwa för
mitt wäl och fleras. Och tröttna icke med ditt arbete i Herren.
Han, Han skall rikligen löna dem, som älska hans rike. Han
fall tomma till oß och taga of till sig, då wi uppgifwas i wägen,
att der Han är, skola wi ock wara. Korta, ofta hörda, men
dock dyrbara, betydelsefulla ord! Haf der din frid, din statt, din
tröst. Gud wälsigne dig, gamla wän!”
Wi hafwa kommit till slutet af de wigtiga åren 1839-1841
af Rosenii lif. I sanning en betydelsefull tidpunkt, en wigtig
brytningsperiod! Ifrån studerkammaren i Upsala hade han blifwit
förd till Lenna och derifrån, drifwen såsom af ett mäktigt wäder,
till Stockholm i bekantskap och umgänge med Scott, genom
hwilten han på underliga wägar der småningom infördes i
werksamhet för Herrens sat. Med det nya året 1842 börjades för
honom ett nytt arbete, om hwars wigt och betydelse för samtid och
efterwerld man wid denna tid wißt icke hade någon aning. Om
den allraförsta begynnelsen till detta arbete wilja wi i följande
kapitel tala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
