Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSEN BLAND KAMELIOR 37
v vacker utsikt neråt forsen, den lilla vattenkvarnen och
t: insjön.
Hon fruktade nämligen, att åskan slagit ned i gamle
{ Mjölnar-Olles ruckel, men fann nu att hon misstagit sig.
Där hon nu stod med det av stormvinden lösryckta
och fladdrande guldgula håret, i den ljusa sommar¬
dräkten, och med de eldiga ögonen oroligt spanande
åt alla sidor, medan de mörka slokande grenarna liksom
j välsignande höjde och sänkte sig över hennes sköna
huvud, kunde man ha tagit henne för skogsfrun själv,
som täcktes hedra en dödligs boning med ett gästbesök,
men till all lycka såg man på den välskapade ryggen,
3 att Gundla var en kristen människa.
Plötsligt syntes hon luta sig långt över grinden,
för att spana utåt den buktande körvägen. Hästtrav
hördes i fjärran. Med ett ångestrop störtade flickan
bort och lämnade grinden öppen efter sig, i det hon
med förtvivlans brådska syntes ila bort till höger åt
Mjölnar-Olles till. Pastorn och hans sällskap inne i
stugan störtade ut, uppskrämda av flickans underliga
i beteende, men knappt utkomna på förstukvisten, vars¬
nade de en skenande häst, som med blixtens fart rusade
1 förbi, släpande med sig ett otydligt föremål längs
<; vägen.
Ännu ett ångestrop, och allt var tyst.
Men ett halvt hundrade alnar från gårdsgrinden be¬
fann sig en annan, som ledde ner till mjölnarstugan,
och tätt intill denna grind ytterligare en, som avstängde
själva landsvägen. En skenande häst, som tog vägen
genom den öppna mjölnargrinden skulle efter några
sekunder i sin hej dlösa fart ovillkorligen störta ned i
den brusande forsen.
Det var detta som Gundla insåg, då hon först
bemärkte den vilda springaren, och ögonblicket därpå
den av vårdslöshet öppna grinden till vattenkvarnen
och mjölnarens stuga.
Med förtvivlans styrka störtade hon därför fram,
för att utestänga hästen från den vådliga färden, men
att döma av den ställning, i vilken pastorn fann den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
