Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 JOHAN JOLIN
—
Jag leka med Guds ord och häda hans namn?
Vet ni, herr kro-kro-kro... Tovenius stammade av ilska.
—
...
no-no-nofogde ... fullbordade skämtaren.
—
...
att, att, att... stammade Tovenius.
—
Det är föga passande att blanda sig i ett samtal
och i ett sällskap, dit man på intet vis hör, anmärkte
Smiding.
—
Jaså, ha inte herrarna själva rakt av kört mig in
i sitt sällskap? Varför fick jag inte sitta i fred i min
karriol? Men jag märker, att jag bryter mot prästeden
och förargar Guds församling. Jag ska gå ut och
tala vid lilla Gundla om vår aftonsnaps.
Kronofogden ämnade gå ut ett ögonblick, men hej¬
dades av värdens ord:
—
Jag hör man dukar redan åt oss i salen. Jag hop¬
pas, att herrarna inte försmå min enkla måltid, ty om
också våra själar behöva olika spis, så ha våra kroppar
alltid ett gemensamt behov av näring. Men dessför¬
innan torde jag i korthet få veta egentliga syftet med
det här religionsförhöret och min undervisning i präst¬
eden.
—
Det är min plikt, min smärtsamma plikt som för¬
man, genmälde prosten, i det han reste på sig, för
att synas riktigt vördnadsbjudande, att vänligen varna
bror Hjort för alla irrläror, och erinra honom om den
risk han löper genom glömskan av sin prästed. Om han
det oaktat fortfarande gripes av sin otrossvindel, ser
jag mig nödsakad att anmäla förhållandet hos konsi¬
storium, i det jag på förhand erinrar bror Hjort om
första kapitlet andra paragrafen i Sverges kyrkolag, och
vilket kapitel, som vi alla veta, handlar om den rätta
kristliga läran.
Prosten satte sig åter i soffhörnet med en domares
hela värdighet, medan kyrkoherden, strykande sitt hår
och sträckande på sin lilla magra figur, fortsatte:
—
Och den som känner innehållet ,av denna rätta
lära, borde också känna vikten av sin heliga ed, och
för att finna någon sorts ro i sin själ antingen genast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
