Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSEN BLAND KAMELIOR
IOI
Men påfågelsmannen syntes alldeles ursinnig, han
struttade fram och åter i närheten av de båda svensk¬
arna, på vilka han kastade utmanande blickar, som
tycktes säga: »Jag förstår inte ert barbariska språk,
men jag förstår av era miner, att det är åt mig ni
ha roligt, oförskämda.»
Dock ju mera den lille utstyrde gubben tycktes rasa,
desto skarpare fixerades han av »bror August», vilken
med det största lugn i världen mötte den förnäme man¬
nens blickar. Slutligen, just som de båda landsmännen
trodde honom i begrepp att tilltala dem, gjorde han
i stället en plötslig vänstersväng, och syntes efter
några sekunder i samtal med ett par av betjäningen,
vilka djupt bugande mottogo en befallning, som tyd¬
ligen rörde de båda oförsynta nordborna.
—
Ser du, ser du! viskade Fingal. Det där rör oss!
Nu bli vi sannolikt observerade och bespejade hela
natten. Vi förefalla misstänkta, och allt det där för
dina fördömda »studiers» skull. Kan man då inte be¬
trakta folk, utan att det klart och tydligt skall märkas?
—
Varför tål inte folk vid att bli betraktade? När
man spökar ut sig som en narr, så är det väl för att
väcka uppseende, och på den där lille gubbsprätten
fattades det sannerligen bara små bjällror på frack¬
skörten.
—
Tyst, tyst! Där ha vi presidenten! Kom ska vi
tränga oss fram och uppfånga en stråle av nådens
sol.
Festen gick sin gilla gång. Klockan mellan två och
tre på morgonen längtade båda till sina sängar. De två
landsmännen som bodde i samma trakt och till och med
på samma gata, följdes åt på hemvägen.
När de anlänt till en av dessa små folktomma gator
som, dåligt upplysta, bliva ännu dystrare genom någon
kolossal mur, på vilken man endast läser polisinskrip¬
tioner och vilken mur utgör den fönsterlösa baksidan av
något åt andra gatan vettande hus, hörde de plötsligen
steg bakom sig. De vände sig om och sågo två karl¬
figurer stanna, då de själva stannade, de fortsatte sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
