Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 JOHAN JOLIN
Man gjorde upp hyresaffären, och erbjöd Gundla att
få spisa middag vid herrskapet Craufords tarvliga bord
eller också att bli serverad på sin lilla kammare. Den
månatliga summan var anspråkslös, men den kom den
stackars flickan att darra vid tanken på priserna i Paris
och på hennes medellöshet.
Emellertid, när hon efter några minuter lämnades
ensam, tackade hon innerligen himmeln, som låtit henne
finna en sådan fristad, och hon tyckte sig redan på väg
att bli hemmastadd i världsstaden.
Hon begav sig därpå genast ut på upptäcktsresor
sedan hon av mrs Crauford fått anvisning på ytter¬
ligare några modister. Men överallt bemöttes hon med
samma kylande hövlighet, och överallt svarades, att man
hade flera producenter än konsumenter. Gundla började
nästan förtvivla, då slumpen förde henne förbi en
elegant fruktbutik, vars ägare, en korpulent och jovi¬
alisk man, som vid första anblicken påminde Gundla
om guffar Tysell, stod i boddörren. Hans långa an¬
sikte, långa tänder, höga tupé och stora gråa polisonger
röjde likväl genast engelsmannen, och bilden av den
humoristiske kronofogden försvann lika hastigt som
den kommit.
Vad som förmådde Gundla att stanna utanför butiks-
fönstret, var frukternas gruppering, som förrådde ett
visst artistiskt sinne.
Hon frågade under mycken förlägenhet den gamle :
frukthandlaren, om hon icke finge infläta några blom¬
mor, hörande till varje särskild fruktsort, såsom en liten 1
fyllnad i den smakfulla, men något nakna fruktgrup- ■
peringen.
Engelsmannen frågade godmodigt tillbaka vartill så- •
dant skulle tjäna, då väl ingen ändå ville äta upp )
blomman tillsammans med frukten.
Gundla erhöll emellertid hans medgivande att mycket i
gärna få pryda hans fönster, endast det ingenting;
kostade honom, ty som en förståndig affärskarl roade £
det honom mera att sälja än att köpa.
Den unga flöristen skyndade att förse sig med dee
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
