Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 JOHAN JOLIN
XX.
Många friare.
Om vi med romanförfattarens elastiska vighet skulle ;|
göra ett språng över tidens ström på icke mindre än 1
femton år, så vore det visserligen vår rättighet, men å i
andra sidan ha vi skyldigheter mot dem av våra läsare, ,
som med något intresse följt gången av vår berättelse, J
att kasta en och annan belysande ljusglimt över den 1
långa mellanperioden.
Innan vi således tala om vår rättighet, låtom oss 3
göra vår skyldighet.
Baron Hans Elghjerta, som under de sista åren haft t:
en vacklande hälsa, blev så gripen av det slag, som 1
måttades åt hans hjärta, och av det svek, vartill hans 31
son gjort sig skyldig, att han allvarsamt insjuknade, ,
och efter en längre tids fortgående avmattning slutade 2
sin ädla, åt ljuset och människokärleken helgade lev- •
nadsbana.
Det hade likväl dessförinnan lyckats honom att efter t
många fåfänga försök ånyo öppna Eleonores hjärta a
för sin ångerfulle make, och den gamle ädlingen hade ?
glädjen att vid sin dödsbädd se de unga tu fullkom¬
ligt försonade, och att av sin älskling Fingal mottaga 3
de heligaste löften om ett liv av gottgörelse och
förädling.
Den första klara tanke hos baron Hans, då han efter;
det stormiga uppträdet i biblioteket vaknade till sans,
var att skicka bud till staden efter pastor Hjort och :
hans dotter för att hos dem bönfalla om ett enskilt1
samtal med den sjuke. Men hela den lilla familjen, 1
gamla Sara inbegripen, var spårlöst försvunnen.
Man vände sig då till husets trogne vän, krono-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
