- Project Runeberg -  Rösten av en som ropar i öknen /
20

(1928) [MARC] Author: Bengt Oxenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

I r aili tor all t om denna människa ropa på ett ställe, som
är öknen så olikt som möjligt: din egen bönekammare, i
din himmelske Faders famn, tätt sluten till hans hjärta.

En erfaren kristen har en gång sagt dessa visa ord:
"du får aldrig tala med en människa om Gud, förrän
du talat med Gud om just denna människa."

I ditt umgänge med människor, i ditt tal med dem
om Gud och om andliga frågor måste du visa klok
återhållsamhet, grannlagenhet, hänsyn och takt. Men inför
Gud får du om dem utgjuta ditt hjärta fritt, där kan
du aldrig ropa för mycket, aldrig bliva för enträgen.
Du får inför Gud lägga fram deras andliga läge sådant
du förnummit och förstått det, du får bedja honom
undervisa dig, lägga dig de rätta orden i munnen i det.
rätta ögonblicket. Och därmed får du hålla på så länge
nöden kräver det. Var du lugn: Gud tröttnar aldrig
på att höra sådana, böner, men i allmänhet tröttna hans
barn så hastigt på att bedja.

Nej tröttna får du aldrig, aldrig misströsta — ja, icke
ens om du beder till din sista levnadsdag och ändå icke
ser någon bönhörelse. Hur mången mor har icke fått
sluta sina ögon i döden utan att se, att Gud hört
hennes böner om en älskad sons frälsning. Och dock blevo
dessa böner till sist hörda. Till sist — kanske åratal
sedan hennes böner liär på jorden tystnat — blev det
hennes böner som avgingo med segern. En för sonen själv
ofattbar, osynlig, men okuvlig makt tvang till sist hans
fötter in på fridens väg: det var moderns böner som till
sist tvungo fram bönhörelsen. Såsom mången hjälte
segrade hon först genom sin död. Vad hon ej mäktade, ej
fick se i livet, det åstadkommo hennes böner i döden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:32:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rosterop/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free