- Project Runeberg -  Rösten av en som ropar i öknen /
70

(1928) [MARC] Author: Bengt Oxenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

vila på en lag: självbevarelsedriftens. Därför har livet
blivit — kampen för tillvaron, allas kamp mot alla. En
enda man såg, att detta är en lögn ocli att det är på
denna lögn hela världens olycka beror. Lyckan ■— icke
blott för det hela, titan i första rummet just för den
enskilde — är att finna endast i självutgivelsen,
självuppoffringen. Den mannens namn var Jesus.

Han icke blott förkunnade denna lära med ord — i
så fall hade han varit endast en lärare, en rabbin —• han
utgav sig själv i döden, i den smädefullaste död, döden
på korset. Därigenom frälste han världen, blev
Frälsaren.

Hur djupt i tillvaron tränger då denna dess nya
grundlag, självutgivelsens lag? Är det blott till
människorna och annat organiskt liv? Nej, denna lag är
— Gud själv. Ty "så älskade Gud världen, att han
utgav sin enfödde Son". Då Gud utgav denne sin ende
Son, var denne "Son" förvisso icke "en annan" än
Gucl själv; ty denne "Son, som blivit oss given", är ju,
enligt julmorgonens gudsord, "Underbar i råd, Väldig
Gud, Evig Fader, Fridsfurste". Det var sig själv, hel
och hållen, Gud utgav på Golgatas kors. Det var
självutgivelsen som här avgick med segern över
självuppe-hållelsen. Gud sitter icke i sin himmel förnäm,
nedlåtande, "salig", utdelande endast smulor av sin egen
fullkomlighet och självtillräcklighet. Nej, han är själv
kärleken, den självutgivande kärleken. Av sitt eviga
"jag måste mig förbarma" drevs han ned i
syndalandet, som numera — åtminstone för vår skumma blick —
företer bilden av en oavlåtlig kamp mellan denna den
gudomliga kärlekens eviga självutgivelse i Jesus ocli
hans sanna efterföljare och det gamla väsendets hård-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:32:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rosterop/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free