- Project Runeberg -  Rösten av en som ropar i öknen /
149

(1928) [MARC] Author: Bengt Oxenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

149

Eller — låt mig hellre fråga: lyser detta ljus för dig,
min åhörare?

Du är kanske beredd att svara ja. Du har kanske
länge umgåtts med detta ljuset, du är van att se
kristendomen såsom den nödvändiga grunden för vårt folks
liv, för vår kultur i det hela och även för dig och ditt
liv. Men säg: ligger det icke som en viss tvekan över
ditt ja? Eller du kanske säger det med fast övertygelse.
Men säg, är det i så fall icke din tanke som säger så?
Och hur är det med ditt hjärta, är det med i detta
svaret? x\nnars är ju icke hela din varelse med däri.

Har detta ljuset för dig blivit av den betydelse, att det
"gjort din glädje stor", såsom det heter i texten. Ser
du: detta är av avgörande betydelse, inte därför att det
skulle vara så viktigt, om du känner glädje eller sorg,
stor glädje eller liten glädje. Inte heller så, att du
alltid skulle få känna glädje och bli besparad lidande. Utan
därför, att det, att du någon gång känt och känner, ja,
ofta genomdallras av den stora glädjen inför Jesus, är
ett osvikligt tecken, att han verkligen blivit din
Frälsare, att du helt tillägnat dig hans gåva. Skänker dig
detta ljus icke glädje, icke stor glädje, så är det inte i
fullaste mening ett ljus, "ett stort ljus" — för dig.

För många, många år sedan såg jag en teaterpjäs, som
inristat sig i mitt minne. En medelålders lantbrukare
var djupt förälskad i en grannes dotter och hade friat
till henne, men hon hade icke ännu givit honom något
bestämt svar, hon var tveksam. Nu var han på besök
hos henne, ocli samtalet blev rätt så livligt, do voro ju
sedan gammalt goda vänner. Samtalet sökte han leda så,
att han kunde få klarhet om arten av hennes känslor
för honom, om hon verkligen höll av honom så som han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:32:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rosterop/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free