Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusets natur. Av lektor G. Forsström, Lund - Äldre och nyare åsikter om ljusets natur (29 oktober)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
den s. k. emissionsteorin eller ljusämnesteorin. Han tänkte sig, att
ytterligt små ljusdelar i alla riktningar slungas ut med oerhörd fart
från varje ljuskälla. Hans samtida, holländaren Huyghens, ansåg
i stället, att ljuset sprides från en ljuskälla ungefär liksom vågor
uppkomma kring en sten, som kastas i vatten. Hans teori kallas där-
för undulationsteorin, d. v. s. vågrörelseteorin. Då emellertid New-
tons teori på ett enklare sätt kunde förklara de allmännaste ljus-
fenomen, anslöto sig de flesta vetenskapsmännen under hela 1700-
talet till Newtons åsikt. Emellertid blev man i slutet av samma
århundrade och ännu mer i början av nästa förtrogen med alltflera
experiment, som talade till förmån för undulationsteorin. Äntligen
Fig. 3. Ljusstrålarnas brytning.
En i vätten delvis nedstucken stav
förefaller bruten i vattenytan, eme-
dan strålar, som utgå t. ex. från
stavens lägsta punkt, ändra riktning
e (brytas) vid övergången från vat-
ten till luft.
Fig.4. Uppkomsten av ett
spektrum. Genom springan
S går vitt ljus (t. ex. sol-
ljus) in och samlas av glas-
linsen EL mot glasprismat P, S
som det genomtränger. Här- — I!
vid brytas de olika färgade
strålar, som ingå i det vita ;
ljuset, olika starkt, så att L
de röda samlas vid R, de
violetta vid V samt övriga
mellan RB och V.
- = a a
=">-B
rr
-
gjordes i mitten av 1800-talet ett sinnrikt uttänkt försök, som stod
i uppenbar motsägelse mot emissionsteorin men i full överensstäm- |
melse med Huyghens teori, som därför behöll slagfältet. Men även
vid undulationsteorien lådde vissa svårigheter, som övervunnos först
genom engelsmannen Maxwells s. k. elektromagnetiska ljusteori, en-
ligt vilken ljuset uppfattas som ett elektriskt-magnetiskt fenomen
i stället för ett mekaniskt. Till en början vann den nya teorin föga
anhängare, emedan den saknade experimentellt stöd. Efterhand
framkommo dock sådana, särskilt genom den tyske fysikern Hertz”
berömda försök på 1880-talet, försök som bilda utgångspunkten för
den moderna telegraferingen och telefoneringen utan tråd. Genom
de senaste årens forskningar rörande vissa strålningsfenomen ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
