Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusföreteelser i atmosfären. Fil. lic. Anna Beckman, Uppsala (19 november)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
eller iskristaller. Sådana smådelar, vilka sväva i luften, kunna dels
bryta och reflektera ljusstrålarne, dels orsaka böjningsfenomen.
Till de senare höra de tämligen små kransar eller gårdar, som vid
disig väderlek uppstå kring sol och måne. Genom brytning och re-
flexion av solstrålar i molnens vattendroppar uppkommer
regnbågen ; men även ljusets böjning spelar vid detta fe-
nomen en viss roll, vilket gör att vattendropparnas
storlek utövar inflytande på regnbågens utseen-
de. Endast moln av tämligen stora droppar
med 1—2 mm:s diameter åstadkomma .
bågar, vilka innehålla kraftigt röd
färg. Ofta förekomma regn-
bågar utan rött, men med
de övriga spektralfär-
o gerna rätt väl utbil-
dade. De tyda på
Fig. 2. droppar av 0.2—0.3
mm. diameter. Äro dropparne mycket små (diameter under 1/20 mm.)
blir regnbågen nästan vit med en yttre orangefärgad och en inre
blåaktig kant. Iskristallerna äro sexkantiga och
kunna vara antingen långsträckta prismor eller
tunna plattor; ibland förekomma båda dessa for-
mer förenade. I sådana små prismor kunna
egendomliga ljusbrytningar uppstå. Iskristaller
förekomma i fjädermolnen. Är hela himlen över-
dragen med en molnslöja, vilken innehåller regel-
bundet ordnade små kristaller, kunna egendom-
liga fenomen uppstå; det kan hända, att solen
omges av två stora färgade ringar, uppkomna
genom ljusets brytning i iskristallerna; vidare
kan parallellt med horisonten en lysande vit ring
visa sig på himlavalvet; den bildas, då solstrå-
larne speglas i de små isplattorna. På vissa
ställen av denna ring stråla klarare och delvis
färgade bilder av solen betraktaren till mötes.
Även rakt ovanför solen kunna dylika ”väder-
solar” uppkomma; det har sålunda hänt att ===>
utom solen själv sex strålande vädersolar visat Fig. 3.
sig på himlen. Betingelserna för att detta
fenomen skall uppträda i all sin prakt äro sällan uppfyllda; fjäder-
molnen orsaka vanligen endast en stor ring kring solen eller en en-
staka vädersol.
a
c
Litteratur:
G. Umlaufl: Lufthavet (1897). Realiseras numera för 5 kr.
Anders Ångström och Knut Lundmark: Världsrymden och livet
CEST R SE 50:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
