Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljuset och djurvärlden. Föredrag av professor Hans Wallengren, Lund (3 december)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Fig. 1. Två djuphavsfiskar. Överst en rov- Fig. 2. Grottskalbagge.
fisk från 2,500—3,000 meters djup och där-
under en djuphavsfisk, som lever av från de
övre vattenlagren nedfallande organiska små-
delar (1,000 meters djup). Observera de stora
ögonen (teleskopögon) och deras olika ställning.
färgdräkt. De djurformer åter, som leva i fullständigt mörker, äro
antingen helt svarta, röda eller utan färg (vita).
>
3. För djurens anpassming till olika ljusstyrka och för deras olika
perioder av aktivitet (verksamhet) och inaktivitet (sömn). Med
Fig. 4. Hydroider som växa mot ljuset
(heliotropism). Pilarna ange ljusstrå-
larnas riktning.
Fig. 3. Olmen, ett i euro-
peiska grottor levande
svansgroddjur med rudi-
mentära ögon.
hänsyn härtill särskiljer man dagdjur, d. v. s. sådana vilkas aktivi-
tet inträder med dygnets ljusa timmar, och nattdjur, vilka äro 1
verksamhet under den mörka tiden. Såsom en övergång mellan dessa
båda grupper ha vi skymningsdjuren, vilkas aktivitet inträder vid
den tid, då ljusstyrkan avtagit men ännu icke nått den ringa grad
som under natten.
4. För djurens tillväxt- och rörelseriktning. Vissa fastsittande
djur växa liksom växterna mot ljuset (fototropism, fig 4), andra
fritt rörliga djur äro med hänsyn till sin rörelseriktning beroende
av ljusstyrkan, röra sig mot eller från ljuskällan, alltefter som ljus-
styrkan av- eller tilltager (fototaxis).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
