Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Nu kommer kvällens väderleksrapport”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAN
MET ERE,
RATAR. fARSa
47
Under sommaren uppträder sällan någon renodlad cyklon, och
temperaturförloppet blir ofta motsatt det typiska. Som regel får
man dock även då kallare luft på cyklonens baksida. Under som-
maren tillkommer dessutom en sak, som gör vädret ostadigare, näm-
ligen de under vissa tider typiska eftermiddagsskurarna, ofta i sam-
band med åska. Dessa skurar kunna vara mycket kraftiga, men
ytterst lokalt begränsade.
I översikten anges ofta det ankommande ovädrets rörelseriktning.
Med stöd därav kan man bilda sig en uppfattning om den sannolika
utvecklingen av väderleken. Det är Ju klart, att man icke kan fast-
slå annat än en ungefärlig gräns för t. ex. nederbördens utbredning,
i synnerhet på norra sidan av cyklonen. Ävenså är ju hastigheten
endast ungefärlig. Men om man av översikten vet väderleksläget,
kan man ofta genom att kombinera detta med prognosen och det
ovan sagda ävensom med egna lokala iakttagelser få ytterligare väg-
ledning för att själv bedöma ovädrets ankomst eller förbipassage.
För prognoserna är landet indelat i en del fasta distrikt. Det är
Ju klart att gränserna måste anses i viss mån rörliga, men såsom
norm gäller den indelning som bifogade karta utvisar. Själva for-
muleringen av prognoserna måste ju vara ganska sammanträngd och
blir därför rätt tung, men torde väl näppeligen erbjuda större svå-
righeter att förstå. Ett par termer böra dock kanske omnämnas.
Med höger- (eller medsols) vridande vind menas, att vinden ändrar
sig så, att man måste vrida sig åt höger, om man alltjämt vill se i
vindens riktning. Motsvarande för vänster- (eller motsols) vridande
vind. För vinden användes ibland ordet ”växlande” (exempelvis
måttlig växlande vind), varmed förstås, att riktningen väntas bli
växlande inom distriktet under prognosens giltighetstid, d. v. s. man
kan icke fastslå någon bestämd huvudriktning.
Vindstyrkorna bruka anges i någon av följande grader : svag vind,
måttlig vind, frisk vind, hård vind, storm. Dessa vindstyrkors verk-
ningar på land samt de mot dem svarande hastigheterna i meter per
sekund framgår av följande tabell:
Svag vind 1—3 m/sek. märkbar för känseln, sätter små löv i
rörelse.
Måttlig -,, 2—7( 5 lyfter en flagga, sätter kvistar i rörelse.
Frisk » (2 >» — sträcker en flagga, sätter trädgrenar i
rörelse.
Hård I (ES KS FA böjer stora grenar och mindre stammar.
Storm 19—30 =, skakar träd, avbryter kvistar och grenar.
Orkan 30 och mer «avbryter stora träd.
För dem som äro närmare intresserade av det meteorologiska ar-
bete, som ligger bakom väderleksrapportens tillkomst, kunna följande
skrifter rekommenderas:
G. Timberg: Kortfattad väderlekslära. Verdandis småskrifter 237
och 262. Pris 75 öre pr styck.
G. Timberg: Populär meteorologi. Pris 5:50.
Anders Ångström: Praktisk meteorologi. Natur och kultur. 2:25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
