Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa gestalter - 8 jan.: Augustinus (författaren Sven Lidman) - 15 jan.: Franciskus (teol. och fil. d:r Rurik Holm, Nääs)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Religiösa gestalter.
Tisdagar kl. 7,45 e. m.
8 jan.: Augustinus (författaren Sven Lidman).
Augustinus, Aurelius — efter Tertullianus den betydelse-
fullaste och ursprungligaste bland den västerländska kyrkans fäder
— föddes 354 i den romerska staden Tagaste, belägen i det nuva-
rande Algeriet. Efter en av själsliga och andliga stormar och strider
uppfylld ungdom blev Han — då lärare i retorik vid universitetet
i Milano — år 386 omvänd, 387 döpt och 396 biskop i Hippo (Bona
i det nuvarande Algeriet). Genom sina båda huvudverk Confessiones
(Bekännelser), skriven 397, och sitt 413 påbörjade arbete De Civi-
tate Dei (Om Gudsstaten) har han under mer än 15 århundraden
utövat ett epokgörande och alltjämt betydelsefullt FEAR på den
västerländska kyrkans utveckling.
Litteratur:
Augustini Bekännelser. Översättningar av A. Källström 1890;
av Nathan Söderblom 1905. 196 s. Kr. 3,50; och Sven Lidman
TICRA SMS IKGR ekar
Augustinus” reflexioner och maximer, samlade av AA. v. Harnack,
till svenska av Elof Åkesson 1924. 227 s. Kr. 4,75.
Augustinus, valda stycken ur hans skrifter jämte inledning av J.
Gabrielsson 1926. 129 s. Kr. 2,25.
Augustinus” väg till kristendomen av Jens Norregaard, översättning
av Sigfrid von Engeström 1928. Kr. 3,75.
15 jan.: Franeiskus (teol. och fil. d:r Rurik Holm, Nääs).
Franciskus föddes år 1182 i Assissi i mellersta Italien i ett av
stadens rikaste köpmanshus. Han tillbragte ungdomsåren i ett upp-
sluppet nöjesliv, tills en kris bragte honom att inse tomheten i sitt
liv. Det blev i stället ””imitatio Christi” — den bokstavliga efter-
liknelsen av Kristi liv — som blev hans livsideal; till klarhet därom
kom han 24 febr. 1209 under mässan i det av honom själv återupp-
byggda Postiunculakapellet nedanför Assissi vid åhörandet av dagens
evangelietext (Math. 10). Hänförda anhängare slöto sig till honom,
och 1210 fick brödraskapet muntlig bekräftelse av påven Innocentius
TIT ; snart därefter gav Franciskus sammanslutningen namnet ””patres
minores””, de små bröderna. — Han ville, att hans små bröder skulle,
egendomslösa och behovslösa, varda glädjespridare i världen, och
hans eget liv är en enda glädjehymn. Rörelsens enorma växt gjorde
fastare former nödvändiga, och sedan kyrkan omhändertagit den
blev franciskanismen förvandlad till munkorden (genom den defini-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
