Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religiösa gestalter - 5 febr.: Calvin (professor A. Runestam, Uppsala) - 12 febr.: Swedenborg (professor Efraim Briem, Lund) - 19 febr.: Grundtvig (teol. och fil. d:r Rurik Holm, Nääs) - 26 febr.: John Wesley (fil. d:r Laura Petri)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVR
2)
vilken tid han också blev invecklad i en reformatorisk aktion och
måste fly från Paris. Han besökte under de närmaste åren Italien,
återvände till Frankrike och kvarhölls på återvägen därifrån 1 Ge-
neve, där han 1536 började sin reformatoriska verksamhet. Detta
är utgav han första upplagan av sin huvudskrift: Institutio religionis
christianae. Ett försök att genomdriva en ny kyrkoordning med
sträng församlingstukt vållade hans fördrivande från Geneve 1538.
Efter tre års vistelse i Strassburg återkallades han emellertid till
Genéve, där han vistades återstående tiden till sin död, som inträffade
1564.
12 febr.: Swedenborg (professor Efraim Briem, Lund).
19 febr.: Grundtvig (teol. och fil. d:r Rurik Holm, Nääs).
Nikolaj Frederik Severin Grundtvig föddes 1783 i Udby prästgård
i södra Själland. Hans barndom och ungdoms utveckling hämtade
näring av gamla folkliga och kyrkliga traditioner. Som student i
Köpenhamn (från 1800) greps han av den romantiska rörelsen, brag-
tes genom en olycklig kärleksupplevelse till mognad och framträdde
som originell mytologisk och historisk författare. Efter allvarliga
själsliga kriser mellan 1810 och 1814 kände han sig kallad till folk-
väckare och folkförnyare. I kamp mot rationalismen och döda form-
ler skapade han ett kyrkligt folkliv, samlat kring den apostoliska tros-
bekännelsen ; det ””levande ordet”” blev hans kyrkoformel och hans
skolformel. Såsom psalmdiktare var han ojämförlig och han gjorde
den danska menigheten till en sjungande församling; ”grundtvigia-
nismen ”” blev bärare av den ”glada kristendomen ””. Grundtvig själv
kom att inta en central plats i nordens kulturliv, både som skapare
av danskt kyrkoliv och som folkhögskolans andlige grundläggare.
Han dog 18T2.
Litteratur:
N. F. S. Grundtvigs Udvalgte Skrifter, I—X av Holger Begtrup.
Kygbenhavn 1904-09. Kr. 44,50.
L. Schröder, N. E.. S. Grundtvigs Levned. Kgbenhavn 1900. Kr. 3,50.
H. Rosendal, N. FE. S. Grundtvig. Et Livsbillede. 2 Opl. Kygben-
havn 1923. 240 s. Kr. 4,50.
E. Lehmann, Grundtvig och det danska fromhetslivet. Stockholm
UpkiuS 20 SF IG
26 febr.: John Wesley (fil. d:r Laura Petri).
Äran av att ha räddat 1700-talets England från en revolution i stil
med den stora franska tillkommer i första hand John Wesley. Han
avledde i religiösa kanaler en oerhörd mängd av det sociala miss-
nöje, som i Frankrike dränkte kyrka och stat. Hans betydelse sträc-
ker sig vida utanför metodismens led, som i våra dagar räknar 35
miljoner själar och är världens största protestantiska kyrka. John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
