Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vad våra ortnamn berätta. Sex föredrag av docenten Jöran Sahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad våra ortnamn berätta.
Sex föredrag av docenten Jöran Sahlgren.
Tisdagar kl. 7,15 e. m.
I de svenska ortnamnen äger vårt folk en oskattbar källa till kän-
nedom om för länge sedan svunna tiders natur- och levnadsförhål-
landen.
Ett ortnamn är ju en ortbeskrivning i sammanträngd form, och då så
gott som alla namngivna orter tagits i bruk för mänsklig verksamhet,
är det lätt att förstå, att ortnamnen ha mycket att förtälja om män-
niskans sysselsättningar och levnadsförhållanden under gångna tider.
Särskilt fylliga uppgifter lämna de om naturförhållanden, om jakt
och fiske, boskapsskötsel och jordbruk, samfärdsel och ägoförhållan-
den. Staden Malmö t. ex. har fått namn av sandhögar, som funnits
på platsen. Bynamnet Järnmölle i Halland lämnar intyg om att
man på platsen åtminstone redan under den tidigaste medeltiden
framställt järn. Några ortnamn vittna om hur de forntida vägarna
voro beskaffade, andra åter om var barken togs till brödet, nävern
till taket, basten till repet, eller lövkärvarna till getterna. Men ort-
namnen berätta ej blott om våra förfäders arbete för uppehället;
om deras tänkesätt och religion ha de också mycket att förtälja. Att
man vid Odensvi dyrkat Oden, vid Frösvi F rö är på grund av
orternas namn otvetydigt.
Ett särskilt intresse ha ortnamnen för etnografen. Redan Olof
Rudbeck har märkt att olika landsdelar ha olika ortnamnstyper. Så
finnas t. ex. namnen på -måla blott i sydöstra Sverige, namnen
på -löv (t. ex. Eslöv) blott i sydvästra Sverige, namnen på -tuna och
-kumla egentligen blott i östra Sverige. Givetvis avspeglar ortnamns-
typernas utbredning vissa släktskaps- och samfärdselförhållanden un-
der gångna tider. Då härtill kommer att en del typer kunna åt-
minstone relativt till åldern bestämmas, så inser man att kartor över
de olika namntypernas utbredning kunna ge en föreställning om vissa
skeden av de forntida kulturströmmarnas historia.
Det är dock ej endast kulturhistorikern och etnografen, som ha att
lära av ortnamnen. Även åt naturhistorikern lämna de ett rikt mate-
rial. Om bäverns forntida utbredning i Sverige vittna de ortnamn, som
hörja på Bjur. Av dem kunna vi t. ex. se att han förr trivdes
i de småländska skogarna. Den nu nära nog utdöda idegranens
forna utbredning kan spåras i ortnamnen. Att språkforskarna ha en
ovärderlig nytta av ortnamnsstudiet behöver knappast påpekas. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
