Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musikens mästare. Sex föredrag av Riksprogramchefen Julius Rabe och Docenten Gunnar Jeanson - Richard Wagner, av G. J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
urpremiär 1845, växte Wagners rykte — men också striden
kring hans namn.
Ett nytt skede i Wagners levnad börjar 1849, då han efter ett
deltagande i revolutionsupploppet i Dresden måste fly från Tysk-
land. Hans opera »Lohengrin» bragtes påföljande år fill upp-
förande i Weimar av Franz Liszt — Wagners gode vän och seder-
mera svärfader. Mästaren själv vistades i Schweiz. Han för-
beredde sina kommande mu-
sikdramer och förfäktade och
klarlade i olika skrifter sina
åsikter om operan och dess
uppgift. Efter många års
landsflykt erhöll Wagner am-
nesti, och efter återkomsten
till Tyskland banades honom
vägen fill växande konstnär-
liga framgångar genom den
unge konstälskande konung
Ludwig av Bayern. I Män-
chen uppfördes »Tristan och
Isolde» 1865, och tre år
senare gavs där även »Mäs-
fersångarna i Närnberg».
Wagner fullbordade därefter
sin väldiga tetralogi »Nibel-
ungens ring». Under konung
Ludwigs beskydd gingo slut-
ligen Wagners planer på en festspelsteater i den lilla staden
Bayreuth i trots av oerhörda svårigheter mot sitt förverkligande.
1872 lades grundstenen fill den nya teaterbyggnaden, och 1876
framfördes där för första gången Nibelungenringen i sin helhet.
I Bayreuth gavs också, innan mästaren gått hädan, hans sista
verk, det religiösa mysteriet »Parsifal» (1882). Året därpå, den
13 februari, avled Richard Wagner under en vistelse i Venedig.
Det var inte att undra på att den wagnerska konsten på sin
tid framkallade många och stridiga meningsutbyten. Wagner un-
derkastade den traditionella operaformen en grundlig kritik. I
denna hade proportionerna mellan text och musik förskjutits, så
att texten blivit underordnad och oväsentlig, medan musiken i
arior, duetter, körer och andra slutna former bredde ut sig och helt
tog herraväldet. Operans många vanskliga problem sökte Wag-
ner lösa med sitt »allkonstverk», d. v. s. en dramatisk form, ideellt
anknytande fill den antika tragedien och vari poetiska och musi-
kaliska, mimiska och dekorativa element skulle uppgå i en högre
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
